EU skärper sanktionerna mot Burma och kräver omedelbar frigivning av Aung San Suu Kyi.

- EU är mycket tydligt både i fördömandet och i uppmaningen till militärjuntan att försätta Aung San Suu Kyi på fri fot. Sedan är det naturligtvis så att FN-systemet och andra nationer också behöver vara tydliga i sitt fördömande. Vi hoppas på en värld som sluter upp i vårt hårda fördömande, säger statsminister Fredrik Reinfeldt som under det här halvåret också är ordförande i EU.

De skärpta sanktionerna kommer att riktas dels mot personer, dels mot statsägda företag. Det rör sig om inreseförbud och frysning av tillgångar utomlands.

Redan 1996 infördes sanktioner mot Burma och dessa har gradvis skärpts. Men militärjuntan styr fortfarande landet. Statsministern tror dock att sanktionerna har effekt.

- Vi noterar att regimen väldigt ofta ställer krav på att sanktioner ska hävas. Så jag tror att de visst har effekt.

Storbritanniens premiärminister Gordon Brown hör till dem som vill att FN:s säkerhetsråd tar upp frågan om vapenförsäljning till Burma och han kräver att rådet inför ett fullständigt vapenembargo.

Malaysias utrikesminister är också upprörd över domen och kräver att den regionala samarbetsorganisationen Asean håller ett extrainkallat krismöte om situationen i Burma.

- Domen innebär att det inte finns några möjligheter för Aung San Suu Kyi att delta i de allmänna valen nästa år, val som ska vara fria, rättvisa och gälla alla, säger utrikesministern Anifah Aman till AFP.

Domen mot Ang San Suu Kyi blev först tre års fängelse och hårt straffarbete, men militärjuntan ändrade den omedelbart till 18 månaders husarrest. Skälet till domen är att den amerikanske medborgaren John Yettaw i maj simmade till bostaden där Aung San Suu Kyi hölls i husarrest och fick vila ut där. Yettaw döms till sju års straffarbete.

- Det är självklart helt felaktigt att hon döms över huvud taget, enligt internationell rätt har hon inte begått något brott. Att hon först döms till tre års straffarbete som nu omvandlas till 18 månaders husarrest innebär väl att myndigheterna tror att man kan blidka omvärlden, säger Elisabeth Löfgren på Svenska Amnesty.