Nästa år införs de omtvistade spetsutbildningarna på högstadiet, har regeringen beslutat. Antagningen ska baseras på tester: elever med bäst resultat får en plats. ”Fel väg”, anser Socialdemokraterna.
I nästan ett decennium har Folkpartiet drivit på. Redan 2002, när Jan Björklund var skolborgarråd i Stockholm, ville han vaska fram de bästa eleverna till huvudstadens profilklasser med hjälp av tester.
Men det satte skollagen stopp för.
Nu har regeringen, med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen, ändrat regelverket. I den nya skollagen, som träder i kraft den första juli, avskaffas förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen på högstadiet.
Därmed kan ytterligare en av FP:s skolpolitiska hjärtefrågor bockas av. Hösten 2012 inleds det första försöket med så kallad spetsutbildning för elever i årskurs sju till nio, enligt den nya förordning som regeringen antagit. Spetsutbildningen ska ”ge särskild fördjupning och breddning”, och är till för unga med ”framstående ämneskunskaper”, skriver regeringskansliet i en promemoria SvD har tagit del av.
De så kallade elitklasserna kan vara inriktade på ett eller flera av följande ämnen:
• Engelska
• Matematik
• Naturorienterande ämnen (biologi, fysik eller kemi)
• Samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap)
• Språkval
– Alla elever i skolan, även de allra mest studiebegåvade, har rätt att få utvecklas och lära sig mer. Det har i decennier funnits en socialdemokratisk jantelag i svenskt skolväsende, som dragit en våt filt över den här typen av initiativ. Det är dags att bryta med det, säger Jan Björklund.
De sökandes kunskaper ska bedömas med hjälp av tester och prov – en omstridd urvalsmetod.Jag hade aldrig platsat .
Utbildningsministern och FP- ledaren Jan Björklund till tidningen Fokus om att själv gå i elitklass på högstadiet.
– Det är inte konstigare än att man har antagningsprov på musikutbildningarna på Adolf Fredrik, det har vi haft i årtionden, säger Jan Björklund.
En antagningsprocess utan tester skulle fungera betydligt sämre, anser han.
– Då kommer man att få ambitiösa föräldrar som tvingar in elever som egentligen inte har förmågan, och därför slås ut. Antagningsprovets syfte är att garantera att om man går in detta ska man ha förutsättningar att klara av det.
Skolverket ska, enligt promemorian, inför vart och ett av läsåren 2012/13–2014/15 fatta beslut om vilka kommuner och fristående skolor som får starta en spetsutbildning i årskurs sju. Varje läsår får högst tio utbildningar med maximalt 30 elever i varje årskurs starta.
Regeringen har bestämt att hälften av klasserna ska avse matematik eller naturorienterande ämnen, och ungdomar från hela landet ska ha rätt att söka.
Spetsklasserna behöver inte följa grundskoletimplanens fördelning av undervisningstid. De utvalda högstadieeleverna ska också systematiskt kunna läsa och få betyg i gymnasiekurser.
– De här eleverna når grundskolans slutmål redan i sjuan eller åttan, och ska inte behöva sitta och rulla tummarna, motiverar Jan Björklund.
Han är övertygad om att de kontroversiella spetsutbildningarna har kommit för att stanna.
– Jag ser framför mig att det här kommer att permanentas. Vi ska ha detta för framtiden.
Men Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Mikael Damberg är kritisk.
– Det är fel väg att gå att införa en sortering av elever väldigt tidigt, i ett läge där svensk skola har växande segregation och sjunkande kunskapsresultat. Det här riskerar att skapa en växande klyfta och sänka kunskapsresultaten ytterligare, säger han.
Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, tycker att det är ”mycket skrik för en väldigt liten verksamhet”.
– Du ska kunna bli specialist i matematik, i svenska, i språk, men ambitionerna måste vara större än så här. Utbildningen måste erbjudas nära där eleverna bor. Risken är att alla begåvade, duktiga tolvåringar faktiskt inte är mogna att flytta hem ifrån.
