I maj 2006 tillsatte regeringen en särskild delegation som fick uppgiften att följa och analysera utvecklingen av boende för äldre. När den borgliga regeringen tillträdde fick delegationen ett tilläggsdirektiv för att särskilt utreda trygghets-, och seniorboenden. I december överlämnades delbetänkandet Bo för att leva - seniorbostäder och trygghetsbostäder.

– Gamla människor är olika. En del vill bo kvar i sin bostad, andra vill flytta. Därför måste det finnas olika typer av bostäder, säger Barbro Westerholm (fp), ordförande i delegationen.

Hon betonar att det idag finns äldre som är fångar i sina hem. De är för friska för att få plats på ett särskilt boende i kommunen, men ensamheten gör att de går ner sig både psykiskt och fysiskt.

– Det leder till att de förr eller senare måste flytta till ett särskilt boende. Vi tror att detta kan förhindras genom att de får bo på ett ställe där de kan ha trygghet och socialt innehåll i tillvaron, säger Barbro Westerholm.

Utredningen har därför kommit fram till två förslag. Det ena är att det ska vara frivilligt för kommunerna att införa så kallade trygghetsboenden, det andra är att det ska vara tvingande.

Kriterierna för trygghetsboende är ännu inte fastställda, men det ska vara hyresrätter i kommunal regi som alla över 65 år ska kunna söka.
– Det viktigaste är att det är den enskildes upplevelse av otrygghet som ska vara avgörande för att man ska få ett trygghetsboende. Hittills har biståndsbedömarna inte tagit hänsyn till det, säger Barbro Westerholm.

Remissvaren ska vara inkomna om några veckor. Men Pensionärernas Riksorganisation, PRO, har redan sin åsikt klar. Organisationen vill ändra lagstiftningen och införa trygghetsboende i samtliga kommuner.

– Nu finns det olika typer av seniorboenden och trygghetsboenden runt om i landet. Vi vill att man ska fastställa kriterierna så att det är lika överallt, säger Guy Lööv, PRO:s socialombudsman.

PRO vill att bostäderna ska vara anpassade för äldre och att det ska finnas tillgång till gemensamma lokaler och personal. Dessutom ska hyran vara låg.

Utredningen kommer att redovisas i slutet av 2008.

I Stockholm omvandlas nu före detta servicehus till så kallade seniorboenden. Lägenheterna specialanpassas till äldre och i huset finns gemensamma lokaler där de boende kan träffas för olika aktiviteter.

Ett boråd finns i varje seniorboende och dess uppgift är att vara en länk mellan fastighetsbolaget och hyresgästerna.

– Egentligen är detta vanliga hyreshus vi bor i. Skillnaden är att de som vill ha kontakt med andra människor kan få det lättare, berättar Gunilla Gyllencreutz som är aktiv i borådet på seniorboendet Reimersholme.

Gunnel Kangas-Gillborg berättar att hon lider av sju kroniska sjukdomar. Innan hon flyttade till Reimersholme bodde hon i egen lägenhet och hade hemtjänst en gång i veckan, nu har hon det en gång varannan vecka.

– Jag hade svårt att gå i trappor och jag kunde inte tvätta. Nu är jag mer självständig och klarar av att göra mer. Jag känner mig mycket tryggare här. Skulle någonting hända mig så vet jag att folk skulle leta efter mig, i en vanlig lägenhet har man inte så mycket kontakt med sina grannar, säger hon.

Lägenheterna på seniorboenden förmedlas via Stockholms bostadsförmedling, men köerna är långa. Man kan dock få förtur om man till exempel bor i ett hyreshus utan hiss och har svårt att ta sig fram.