Det nya systemet skulle införas i hela landet med start 2014. I en skrivelse till regeringen vill verket skjuta på starten flera år.

- Vi vill inte riskera att få trafikstörningar av den storleksordning som vi haft på Botniabanan. Vi föreslår nu i en rapport till regeringen att starten av införandet skjuts fram med ett par år till 2016-2017, men det innebär inte att systemet inte ska kunna vara fullt utbyggt år 2020, säger Christer Löfving, strateg på Trafikverket.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) öppnar för att satsningen skjuts upp.

- Det är rimligt med tanke på de problem som vi hittills sett att införandet skjuts på framtiden som Trafikverket föreslår. Men om vi skjuter upp det på enda änden kan det få effekter på den andra änden där det finns krav om att systemet ska fungera 2020 - så det är något som måste diskuteras och godkännas inom EU, säger Elmsäter-Svärd.

Tågoperatörerna får också fortsätta att vänta på besked om det blir något statligt bidrag för införandet av ERTMS-sytemet i loken.

- Det finns nu möjlighet att söka bidrag från EU, men det är inte de små operatörerna betjänta av och det är de som har det kämpigast att klara av omställningen till det nya systemet. Vi håller på att titta på frågan.

Regeringen räknar inte med att skjuta till extra pengar för att klara problemen med införandet.

- Det nuvarande systemet kommer successivt att behöva bytas ut och för detta finns anslag för drift och underhåll, säger Elmsäter-Svärd

När det nya systemet ERTMS infördes på Botniabanan drabbades så gott som alla tåg som var i trafik av problem. När loken tappade kontakten med det radiobaserade styrningssystemet stannade tågen av säkerhetsskäl.

- Det nya systemet är bra tänkt, men man är inte framme än vid ett färdigt och fungerande system. De problem vi har i Sverige är oroväckande eftersom man inte har lyckats lösa all kompatibilitet mellan versioner och äldre och nyare utrustning, säger järnvägsforskaren Oskar Fröidh på Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Olle Tiderman, teknisk chef på Norrtåg, säger att det verkar klokt att dra i bromsen så att systemet ”hinner bli kvitt alla buggar och barnsjukdomar”.

- Vi förbannar vårt öde att vi fått vara pionjärer med ett system som inte fanns färdigt och fungerande utan som utvecklas successivt. Med de erfarenheter som finns från starten på Botniabanan så skulle det bli fruktansvärda problem för trafiken om systemet sattes igång i dag på den tätt trafikerade Södra Stambanan, säger han.

Nu, efter närmare två års trafik, fungerar systemet någorlunda bra på Botniabanan.

- 98 procent av felen uppstod under det första halvåret. Våra tåg ska ju även trafikera banor där enbart det gamla ATC-systemet finns - och där är problemen fortfarande omfattande. Det uppstår störsignaler som gör att tågen stoppar ungefär var fjärde mil när det var som värst. Det är ju ohanterligt när våra tåg ska köras 600 mil om dagen, så därför kan vi inte köra all den trafik som planerats, säger Tiderman.