Pressad kommun vill sänka löner

Det som började som en finanskris i USA har på allvar letat sig ned till vardagen i de svenska kommunerna. Den verksamhet som står människors vardag närmast, såsom skola och äldreomsorg, påverkas redan av krisen då till exempel lärare varslas.

Nu visar färska siffror från Sveriges kommuner och landsting, SKL, att inkomsttappet är ännu större än kommunerna tidigare har räknat med.

Jämfört med för ett år sen rör det sig om 28 miljarder kronor mindre för kommunerna att röra sig med. Och det har gått snabbt utför – bara sedan i februari har de beräknade intäkterna krympt med 6,6 miljarder kronor.

–Det som har störst betydelse är att sysselsättningsprognosen skrivits ned. Färre kommer att jobba, och då minskar skatte- intäkterna, säger Bo Legerius, ekonom på SKL.

De nya siffrorna har fått omedelbara konsekvenser. Just nu sitter kommunledningarna och räknar på vad det kommer att innebära i besparingar. Många ska fastlägga budget för nästa år i juni och måste hinna få med besparingarna.

–Det är dramatiska förändringar mellan de här prognoserna. Vi har tappat 27 miljoner på ett år, säger Sven-Erik Bucht (S), kommunalråd i Haparanda.

Där har antalet anställda redan minskats i år, men det ser inte ut att räcka. På måndag ska Sven-Erik Bucht ha ett möte om att sänka lönerna för alla kommunanställda, inklusive politikerna själva.

–Tillsammans med en arbetstidsförkortning skulle det vara en temporär lösning, annars måste vi säga upp folk och då drabbas verksamheterna, säger han.

I Borlänge har 55 personer inom skolan redan varslats. Samtidigt ökar kostnaderna för socialbidrag med runt 1 miljon kronor per månad. Inför nästa år måste kommunen spara 87 miljoner kronor, enligt beräkningar utifrån SKL:s prognos.

–Det här är en kris som vi inte vet hur vi ska hantera. Vi försöker dra ned så mycket vi kan men om vi ska komma i balans måste vi ta bort hela verksamheter, säger Nils Persson (S), ordförande i kommunstyrelsen i Borlänge.

Samtliga kommuner som SvD talat med säger att besparingarna kommer att märkas för kommuninvånarna.

–Visst kan vi göra besparingar men man hycklar om man säger att det inte påverkar kvaliteten. När det gäller omsorg och skola är det ju personalen som är kvaliteten, säger Nils Persson.

SKL:s beräkningar har kommit efter regeringens vårbudget. Den innehöll ett extra statsbidrag till kommunerna på sammanlagt 4,9 miljarder nästa år. Men inte i någon kommun räcker pengarna som kompensation, visar SvD:s genomgång.

Några exempel. Trots statsbidraget måste 80 miljoner kronor sparas i Sandviken, 89 miljoner i Kristianstad, 30 miljoner i Kiruna, mellan 60 och 100 miljoner i Umeå, 70 miljoner i Strängnäs.

I varseldrabbade Göteborg ska mer än 750 miljoner skäras ned.

–Vi höjer skatten med 25 öre, sparar två procent på alla stadsdelsnämnder och fryser alla högre tjänstemäns löner, bland annat. Vi får runt 260 miljoner från staten men det räcker inte på långa vägar för att klara det här, säger Owe Nilsson (S), kommunalråd i Göteborg.

De snabba åtgärderna som sätts in efter SKL:s prognoser förklaras med att kommunernas budget enligt lag måste vara i balans. Flera kommuner efterfrågar därför mer pengar från staten, och större möjlighet att gå med underskott.

–Vi kan inte skala bort allt, vi måste försöka tro på framtiden. Där tycker jag regeringen kunde agera så att vi kan behålla jobben inom den offentliga sektorn. När läget är så här borde vi också få ett undantag från kravet på balans, säger Karl Petersen (S), kommunalråd i Luleå.