Fredrik Reinfeldts förra statssekreterare Ulrica Schenström hade ”en god bild av ansvaret som följde med befattningen” skriver hon till konstitutionsutskottet i dag på morgonen.
En trolig följdfråga, om Schenström hade deltagit i en utfrågning i utskottet, skulle ha varit den här: ”Hur tog du det ansvaret i samband med krogbesöket den 23 oktober”?
Att undvika frågor av den karaktären är sannolikt ett skäl till att hon inte vill komma till KU. Fredrik Reinfeldt har varnat för att en utfrågning av Ulrica Schenström skulle kunna bli ”ett spektakel”.
Så upplevs KU:s granskningar ofta av sittande regering, eftersom det är statstrådens agerande som står i fokus. Den här gången handlar det om varför statsministerns närmaste medarbetare brast i sitt ansvar för krishanteringen. Schenström och Reinfeldt vill förstås inte vill att detta ska uppmärksammas mer än nödvändigt.
Det principiella problemet är prejudikatet. En person som har varit statens högsta tjänsteman tillåter sig nu att säga nej till att komma till KU och svara på frågor.
Exemplet kan åberopas av andra som vill undvika granskning i framtiden. Då har riksdagens kontrollorgan försvagats.
