PERSPEKTIV Fettet och kosten
Kanske kan det kallas ett ödets ironi att den så länge omhuldade dogmen i flera decenniernas hälsoarbete om att äta mindre fett håller på att överges.
I och för sig har kritik mot fett-teorierna eller som det också kallats kolesterolhypotesen alltid funnits. En liten tapper skara reste runt på 80- och 90-talet på de internationella hjärtkongresserna och upprepade envist att fettets farlighet för hjärtsjukdomar var en myt.
Köpta av kött- och mjölkindustrin, fräste anhängarna. Köpta av läkemedelsföretagen, kontrade kritikerna. Konflikten utvecklades till en strid mellan troende och icke-troende. Men alerta folkhälsopolitiker i land efter land anammade tacksamt det som vi nu vet alltför enkla budskapet; mindre fett, mindre fetma, bättre hälsa. En bastion i folkhälsoarbetet var lagd. Rekommendationer formulerades. Utbildningar startades.
På sistone är det GI-folket som alltmer tagit över kritikerrollen och nu med fetmaepidemin, vår nya farsot, i fokus. GI-folket är de som läst och kanske bantat med Atkins, Montignac, stenålderskost och anammat idéerna om att fett inte är fetmaframkallade, i stället är det socker och snabba kolhydrater. Övervikt och också blodfettsökningar beror på obalans mellan blodsocker (glukos) och insulin. Det skapar det fett som hamnar i fettdepåerna, inte fettet i kosten. Tvärtom menar de verkliga GI-fansen är det fritt fram att konsumera hur mycket fett som helst, till och med animaliskt.
För dem är domen över fettparadigmet inte nådig. Fett-teorierna medför att människor ersätter fett med oftast snabba kolhydrater, industrin vräker i socker i de fettsnåla produkterna och alltså har kampen mot fettet i sig bidragit till fetmaepidemin. Också denna diskussion har numera blivit en trosfråga, där de gamla etablerade experterna vägrar lyssna, Livsmedelverket vill inte ändra sig och positionerna är låsta.
Vad USA-studien medför är svårt att veta. Nu måste vi faktiskt vända Atlantångaren, säger en fritänkade hjärtläkare. Det är svårt men vi har inget val.
Nu blir det cover up, spår däremot andra. Vänta och se. Den här studien kommer att kritiseras sönder, misskrediteras så långt det bara går och/eller förtigas.
Den första försvarsmuren byggdes redan i tidskriften Jama när studien publicerades. Vanligaste invändningen hittills är att vi numera vet att det är skillnader mellan fett och fett. Det finns farligt fett som animaliskt fett, transfetter och annat och det finns det goda fettet i olivolja och fisk. Ny kunskap som inte är med i denna studie, alltså är studien inte relevant. Annan kritik är att deltagarna var för gamla (över 50 år), de lade om kosten alldeles för sent i livet och under alldeles för kort tid, enbart 8 år, alltså är studien inte utslagsgivande.
Fotnot: GI står för glykemiskt index.
