Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet anser att regeringen satsar för mycket pengar i nästa års budget. Mer än man har råd med. Regeringen gör för optimistiska prognoser. Partierna hänvisar – alldeles korrekt – till bedömningar från regeringens egna expertmyndigheter som visar precis detta.

Regeringen är alltså enligt oppositionen – och här kan ni själva välja ord – ansvarslös, slarvig, slösaktig eller oförsiktig.

Så när Socialdemokraternas finansministerkandidat Magdalena Andersson i går presenterade partiets skuggbudget berättade hon att partiet använder ett reformutrymme för nästa år på bara 18 miljarder kronor – i stället för regeringens 23 miljarder.

Det är alltså vad regeringens expertmyndigheter har rekommenderat?

Inte alls. Enligt Konjunkturinstitutet, KI, finns det ett utrymme på 21 miljarder kronor – men då räknat ända fram till 2016. Socialdemokraterna bränner nästan allt redan första året.

Och enligt Ekonomistyrningsverket, ESV, finns det inga pengar alls till några ofinansierade reformer, om man ska klara överskottsmålet. Inte regeringens 23 miljarder, men förstås inte heller Socialdemokraternas 18.

Snålhetstävlingen är ett politiskt spel som är ganska speciellt för Sverige, som upplevde sin skuldkris redan på 1990-talet, långt innan resten av världen skulle följa efter.

Reultatet blev att Sverige införde ett finanspolitiskt ramverk, som skulle förhindra att den offentliga ekonomin – statskassan lite slarvigt – skulle tömmas på pengar.

Det innebär bland annat att det sätts tak för de offentliga utgifterna som inte får överskridas – och att det finns ett överskottsmål som ska se till att sparandet inte blir för lågt – eller skulderna för stora.

Det här skapar olika sorters problem för olika regeringar – beroende på deras ideologiska grundsyn. Socialdemokraterna hade löpande problem med utgiftstaken – att öka de statliga utgifterna är ju ofta en naturlig åtgärd för Socialdemokraterna.

När S regerade träffade jag en ärrad budgetförhandlare som visade upp en lista på tio olika sätt att kringgå utgiftstaken – från en statlig utredning som ville förhindra det. Han använde listan som bruksanvisning.

För en borgerlig regering är i stället överskottsmålet problemet – precis som nu – eftersom det i stället sätter en gräns för hur mycket man kan minska statens intäkter – alltså sänka skatterna.

Ansvarskortet har sedan 1990-talskrisen varit en politisk tillgång. Socialdemokraterna hoppas nu att de fem miljarderna – som inte räcker för att klara överskottsmålet – ska räcka för att övertyga väljarna om att partiet är bäst på att hantera Sveriges ekonomi.