Som SvD skrev i går har Rikspolisstyrelsen föreslagit regeringen att beredskapspolisen läggs ned.

Flera politiker som SvD pratat med i justitieutskottet håller inte med eller är mycket tveksamma till nedläggning. Men de är överens om att styrkan inte kan fortsätta kosta pengar – utan måste börja användas mer eller avvecklas.

Många är dock konfunderade över Rikspolisstyrelsen agerande, att den extrastryka man själv ansökt om att få ansvara över nästan aldrig används.

Beredskapspolisen har kostat över 200 miljoner kronor sedan 1991 – men bara använts två gånger. Och nu vill Rikspolisstyrelsen lägga ner den.

– Från mitt tankesätt om det civila samhället och människors engagemang att hjälpta till, så är jag tveksam till att lägga ned dem, säger Inger Davidson, (KD)

– Jag vet att det finns ett starkt motstånd från polisen sida, men beredskapspolisen borde kunna används vid enklare sammanhang istället för dyra poliser.

Karl Gustav Abramsson (S), ledamot i Justitieutskottet, har svårt att ta ställning till beredskapspolisens vara eller icke-vara. Han tycker att systemet borde ha setts över tidigare.

– Jag är ytterst fundersam över att man har hållit igång polisstyrkan under så många år utan att använda den mer än två gånger.

Varför har man inte sett över den tidigare?

– Initiativet borde ha legat på regeringen, dessutom borde Rikspolisstyrelsen varit ute tidigare och gjort en analys av situationen, säger Karl Gustav Abramsson.

Thomas Bodström (S) verkade under sin tid som justitieminister för att beredskapspolisen skulle kunna användas oftare.

Han initierade den förändring som innebar att beslutet om insats flyttades över från regeringen till Rikspolisstyrelsen och att kraven för att få kalla in beredskapspolisen sänktes.

I dag vill han inte kommentera Rikspolisstyrelsens förslag om nedläggning.

Även justitieminister Beatrice Ask, som 2008 genomförde beslutet om ökade användningsmöjligheter av beredskapspolisen, har avböjt att kommentera frågan.