Varje vecka omkommer i genomsnitt drygt 50 personer i Sverige till följd av olyckor. Varje vecka skadas också cirka 2000 människor så allvarligt att de måste läggas in på sjukhus. Men kunskapen om orsakerna är dålig, visar en ännu opublicerad rapport från NCO, Nationellt centrum för lärande av olyckor, som SvD tagit del av.

Bara en tredjedel av 374 tillfrågade politiker kände till det verkliga svaret på frågan om vilken som är den enskilda olyckstypen som leder till flest dödfall: nämligen äldres fallolyckor. Dessa orsakar tre gånger fler dödsfall än trafiken.

Enkäten var ställd till politiker i tre av riksdagens utskott: närings-, försvars- samt socialutskotten och till länsråd, landstingsråd och kommunalråd.

–Det är slående hur debatten främst handlar om spektakulära olyckor medan vardagsolyckor växer som en tyst epidemi. Men politikerna måste ha en korrekt bild av olycksläget när de ska fatta beslut om resurser och ansvar, betonar Thomas Gell, chef för NCO.

Av politikerna trodde 57 procent att vägtrafiken skördade flest dödsfall medan endast 35 procent svarade fallolyckor. 4 procent svarade drunkning och 2 procent vardera trodde förgiftning och bränder.

Även om politikerna är dåligt insatta är de bättre än folk i allmänhet. NCO har även låtit Sifo fråga ett slumpvist urval av 1000 svenskar. Hela 81 procent svarade att vägtrafiken var den olyckstyp som ledde till flest dödsfall, bara åtta procent svarade fallolyckor.

Det är också trafikolyckor som folk oroar sig mest för, vilket även politikerna tror att de gör. Alltså är det där stora satsningar görs.

Trafikolyckorna har också minskat, med 11 procent under en tioårsperiod, till 460 år 2005, i NCO:s senaste bedömningar av olycksläget. Under samma tid hade fallolyckorna med dödlig utgång ökat med drygt 50 procent, till över 1500.

–En förklaring är naturligtvis att de äldre blivit fler. Men fallolyckorna har ökat förhållandevis mer än andelen äldre. Det förebyggande arbetet för denna olyckstyp har inte har samma prioritet som trafiksäkerhetsarbetet, menar Thomas Gell.

Hela 42 000 äldre behöver årligen vård efter att ha ramlat. Om trenden håller i sig kommer nära 70000 per år skadas fram till 2030, har NCO räknat ut. Förutom lidande är det redan den olyckstyp som leder till de högsta vårdkostnaderna.

–Ändå är det en bortglömd olyckstyp i medierna och till skillnad från trafik- och arbetsplatsolyckor finns inget samlat ansvar för att följa och förebygga dem, säger Thomas Gell.

I april kom en jämförande EU-rapport som konstaterade att en kvarts miljon människor dör varje år på grund av skador. Det förhållandevis lägsta antalet dödsfall på grund av skador hade Nederländerna. Om Sverige kan uppnå samma skadeförebyggande nivå som det landet skulle dödsfallens antal hos oss nästan halveras, enligt EU-rapporten.

–Det där tror jag inte på, säger dock Thomas Gell. Det måste finnas någon felkälla vid kodning. Dessutom ingår självmorden i deras skadestatistik.

Hans kollega Jan Schyllander, som är utredare vid NCO, är dock inte förvånad.

–Vi är bland de bästa i världen där det gäller att hålla nere dödsfallen i vägtrafiken, i arbetslivet och barnolyckor. Men i övrigt är vi inte särskilt framgångsrika, anser han.

Dödsolyckorna i vårt land har ökat med nära 30 procent sedan mitten av 1990-talet.