Försvaret planerar att sänka kraven på dem som ska bli nya soldater och sjömän. Det ska räcka med att ha gått igenom grundskolan istället för som i dag gymnasiet.

– Jag är oerhört tveksam till om det här verkligen är rätt väg att gå. Yrket kräver mer än grundskola. Men jag kan tänka mig en diskussion om vilka ämnen man bör ha betyg i för att komma ifråga som soldat, men att bara generellt säga att nu sänker vi till grundskolenivå är jag inte beredd att ställa mig bakom, säger försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S), som tänker ta upp frågan i morgon i en interpellationsdebatt med försvarsminister Sten Tolgfors (M).

Försvarsministern är dock inne på samma linje som Peter Hultqvist. I ett mejl till SvD skriver han att det inte finns anledning att sänka teorikraven.

”I grunden är det bra att kraven för att bli rekryt är högre i dag, än under värnpliktstiden. Det skall vara utmanande att söka sig till Försvarsmakten”, skriver Sten Tolgfors. Han utesluter inte att en möjlig följd kan bli att ”i alla andra avseenden mycket lämpliga rekryter” hindras av gymnasiekravet. Men i dag finns inget som pekar på det, anser försvarsministern.

Peter Hultqvist tror också att sänkta krav kan få effekter på soldaternas möjligheter till att kräva rimliga villkor.

– Lön och utbildningsnivå hänger många gånger ihop.

Peter Hultqvist befarar även att det kan bli svårt för dem som ska söka sig ett civilt yrke efter den militära karriären om de endast har genomgått grundskolan.

– Vilka möjligheter har du då i praktiken när normalkravet är genomgånget gymnasium? säger han.

Cecilia Widegren, moderat ledamot i utskottet, är också tveksam till planerna på att sänka kraven.

– Det är myndigheten som ska vända på alla stenar för att skapa bästa möjliga personalförsörjning. Men jag blir något förvånad när detta kommer upp som en fråga. Inte minst därför att rekryteringen går jättebra. Inflödet är inte bekymret, säger hon.

Cecilia Widegren säger att många slutar därför att de inte klarar de fysiska kraven, men hon vill inte sänka dem.

– Jag hoppas att myndigheten tittar på om man kan börja utbildningen och träna sig upp till de fysiska kraven. I min värld är det bara fysisk träning som gäller.

Hon vill också att Försvaret ”ska lägga mer krut på” att rekrytera kvinnor.

– Då är det inte kvalitetskraven man ska släppa på. Tjejerna är oftast otroligt duktiga i skolan.

Vänsterpartiet menar att planerna på att sänka kraven är en konsekvens av att värnpliktsförsvaret har avskaffats.

– Jag är inte förvånad. Det är ett bakslag för regeringen, säger Torbjörn Björlund, ledamot i försvarsutskottet.

Även Kristdemokraternas Mikael Oscarsson är kritisk:

– Det riskerar att sänka kvaliteten på våra soldater. Alla ska ju kunna skickas utrikes och har man inte gymnasienivå kan det bli problem om man exempelvis inte har engelskan, säger han.

Samtidigt menar han att det kan var positivt att bredda rekryteringsbasen. Skoltrötta kan vara bra soldater och det kan fånga upp unga som inte har fått chansen, säger han.

– Vi ställer oss inte helt negativa till det men det krävs att Försvarsmakten utvecklar metoder att bedöma vilka soldater som har utvecklingsmöjligheter.

Allan Widman, folkpartistisk ledamot i utskottet, ställer sig däremot helt bakom planerna på sänkta krav.

– Det känns jättekonstigt att vi ska ställa så höga teoretiska krav på dem som ska utbilda sig till och med till hemvärnssoldater. Vi hade inga liknande behörighetskrav under värnpliktstiden och det gav många praktiskt begåvade ungdomar möjligheten att delta i försvaret av landet, säger han.

Centerpartiets Staffan Danielsson säger att har noterat att Försvaret vill ändra reglerna och att han ”följer det noga”.

– Vi ska ha bra soldater och ett bra försvar. Sedan om det ska vara som nu vill jag studera närmare.

LÄS OCKSÅ: Grundskola kan räcka för att bli militär