Den svenska sjukvården står inför stora utmaningar. Allt fler äldre behöver förr eller senare en fungerande sjukvård. Och med patienternas ökade krav gäller det att hänga med i den allt snabbare medicinska utvecklingen. SKL - Sveriges Kommuner och Landsting - har beräknat att hela välfärdsområdet om 25 år kommer kostar omkring 200 nya miljarder om året för att möta alla behov. Av dessa står sjukvården för en stor del.

- Det finns redan lite oroande tecken att vi tappat en del exempelvis inom cancersjukvården där andra länder lyckats bättre med att förlänga överlevnaden tack vare att man satsat på klinisk forskning och snabbare skaffat ny utrustning. Pengarna kommer inte att räcka till allt och vi måste prioritera och hitta långsiktiga finansiella lösningar. Men det är en fråga som politikerna undviker, säger Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomistyrning vid Lunds universitet.

Man borde diskutera vad som ska prioriteras i sjukvården, vad som ska ingå i det allmänna vårduppdraget, privata avgifter och försäkringar och hur mycket skatterna kan höjas. Politiskt laddade frågor finns så att det räcker och blir över.

Men politiska utfrågningar och debatter handlar om annat. Egentligen är partierna överens om väldigt mycket inom vårdområdet. Då tvingas man i stället bygga upp motsättningar som ibland inte ens finns eller som är relativt små och samtidigt försöka göra ideologi av dem.

Privat kontra offentlig drift har varit en politisk långkörare inom vården, men i dagsläget är det inte mycket kvar att slåss om. Konkurrens och privata alternativ är inte några problem för MP och S. Även V har flyttat gränsen men säger definitivt nej till att privata aktörer plockar ut vinst ur vården. Annars handlar det om det ska råda fullständigt fri etableringsrätt för privata bolag eller inte och om landstingen ska få sina viktigaste akutsjukhus eller inte.

De rödgröna säger också nej till att mixa försäkringspatienter och vanliga patienter i den offentligt finansierade sjukvården. Samtidigt är det inget som alliansen vill öppna för i större skala, det är och förblir en marginell företeelse.

- I det stora hela är det en smal fråga som spelar liten roll så länge alla är överens om att vården ska vara skattefinansierad. Man förstorar upp konflikten eftersom den ger enkla rubriker för båda blocken, men tyvärr går det ut över de verkligt viktiga styrfrågorna som handlar om innehåll, kvalitet, resultat, utvärderingar och jämförelser i vården. Och att satsa på IT-frågorna där Sverige inte längre är ledande, säger Johan Calltorp, professor i hälsopolitik och ledarskap i Göteborg.

Han pekar på två andra områden där blocken tillsammans borde skruva på detaljerna i stället för att kivas helt i onödan Att få bort köerna i den planerade vården och att skapa valfrihet för patienterna genom vårdvalet är knappast något som är blockskiljande även om det kan låta så. I det ena fallet har alliansen tagit över en Socialdemokratisk politik med en vårdgaranti och i det andra fallet har S accepterat vårdvalet som var en borgerlig idé.

Så tycker de:

ALLIANSEN

• Den långsiktiga finansieringen kräver ökade resurser. Alliansen vill effektivisera och undvika skattehöjningar, men är öppen för högre avgifter, att tillåta försäkringspatienter i offentlig vård och att begränsa välfärdsuppdraget.

• Den fria etableringsrätten ska behållas för privata aktörer. Den är en förutsättning för vårdvalet som ska byggas ut.

• Fritt fram att privatisera regionsjukhus och de högspecialiserade universitetssjukhusen. Möjlighet att blanda landstingspatienter och försäkringspatienter i den offentliga vården.

• Ny oberoende myndighet för att granska och utvärdera sjukvården.

• Jobba smartare.

• Stimulansbidrag till landsting som förbättrar patientsäkerheten.

• Öppna jämförelser om folkhälsan.

DE RÖDGRÖNA

• Den långsiktiga finansieringen kräver ökade resurser. De rödgröna kan tänka sig höjda skatter, vill inte dra ner på det offentliga åtagandet och säger nej till all privat finansiering.

• Den fria etableringsrätten ska avskaffas och ersättas med nationella kvalitetscertifikat. Det är inte vårdbolagen som ska kunna välja patienter utan medborgarna som ska få välja vårdcentraler.

• Inga universitets- eller regionsjukhus ska säljas ut. Förbud att mixa landstingspatienter och försäkringspatienter i väntrummen i den offentliga vården.

• Kraven och kontrollen ska skötas via den nationella kvalitetscertifieringen.

• Fler händer i vården.

• Det behövs mer rejäla tag än stimulanspengar. Alla patientsäkerhetskrav ska ställa i den nationella kvalitetscertifieringen.

• Storsatsning på folkhälsan, exempelvis ska över- och felanvändningen av läkemedel minska. Ansvar för folkhälsan ska finnas inom vårdvalet på vårdcentralerna.