Vänsterpartiet har rättat in sig i ledet. Så sent som i höstas krävde partiet en rejäl förändring av det statsfinansiella regelverket. Bland annat skulle utgiftstaken helst skrotas. När det gäller penningpolitiken, som Riksbanken ansvarar för, ville Vänsterpartiet prioritera full sysselsättning.
Vi har varit kritiska till att prisstabiliteten överordnas sysselsättningen. Men vi har gjort den här överenskommelsen och det får vi ju jobba efter. Det är inget mer med det, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiska taleskvinna.
Vänsterpartiet har också fått ge med sig i skattefrågan. I höstas ville V höja skatten 35 miljarder kronor mer än S och MP. Bland annat sade partiet nej till stora delar av regeringens jobbskatteavdrag. Men i går stod det klart att de rödgröna bara vill höja skatten med 3,1 miljarder kronor för löntagarna. Det innebär att de accepterar i stort sett hela jobbskatteavdraget på 70 miljarder.
Det är klart att vi har fått flytta oss på skatteområdet för att möta våra två samarbetspartier. Men det centrala för oss har varit de reformer vi lägger fram för ökad rättvisa, förklarar Ulla Andersson.
Thomas Östros, de rödgrönas skuggfinansminister, konstaterar att det finansiella ramverket ligger fast.
Det system som vi införde på 90-talet med utgiftstak och överskottsmål är styrande för den ekonomiska politiken. Riksbankens oberoende och deras uppgift att hävda inflationsmålet är centralt.
Han hävdar att de rödgröna med sina satsningar håller sig ”väl under” budgettaken och deklarerar att de satsningar och skattesänkningar som oppositionen gör är fullt ut finansierade, se grafiken ovan.
Finansutskottets ordförande Stefan Attefall (KD) ger honom huvudsakligen rätt.
I allt väsenligt har de fått ihop plus och minus, förklarar han.
Oppositionens satsningar på järnväg och kollektivtrafik, hundra miljarder mer än regeringen föreslår, ifrågasätts dock. De rödgröna höjer anslagen och tidigarelägger en trängselskatt på Essingeleden för att delfinansiera utbyggnaden. Men framför allt handlar det om lånefinansiering.
Vi föreslår en kilometerskatt på tunga lastbilar från 2013 som beräknas ge en intäkt på fyra miljarder per år. Den är tänkt att täcka räntor och amorteringar på de lån till de strategiska infrastruktursatsningar vi gör, säger Mikaela Valtersson (MP).
Stefan Attefall är tveksam till modellen.
De säger att de ska låna upp de här pengarna. Det innebär att de kör med ett större underskott i de offentliga finanserna än vad vi gör. De har en större upplåning den vägen, förklarar han och menar att en sådan lösning minskar möjligheterna att överblicka de offentliga finanserna.
Även finansminister Anders Borg (M) ifrågasätter finansieringen:
Nettot av detta är att de offentliga finanserna försvagas med ungefär fem miljarder. Det är naturligtvis så att om man lånefinansierar så har ökar lånebehov och då har sparandet minskat med fem miljarder, och då har alltså budgeten underfinansierats med fem miljarder.
