Redan inför valet 2006 motionerade riksdagsledamöterna Staffan Danielsson och Maria Kornevik Jakobsson (C) om ett förbud mot att publicera opinionsundersökningar dagarna före valdagen.

– Det finns ett oerhört starkt medialt fokus på opinionsundersökningar ju närmare valdagen vi kommer och de står i vägen för sakfrågorna. Det är så pass störande att jag skulle vilja utreda om vi inte kan lagstifta mot publiceringen, säger Staffan Danielsson till SvD.se.

Även 2009 lämnades samma motion in till riksdagen men avslogs även den gången med hänvisning till grundlagsreglerna om yttrandefrihet. Men det finns länder som resonerat annorlunda. I Frankrike till exempel har man förbjudit publiceringen. Dock hävdes senare förbudet eftersom opinionsmätningarna ändå spreds på andra sätt.

Men även om det saknas stöd i riksdagen för ett förbud finns det väljare som är för. Enligt en SOM-undersökning från Göteborgs universitet från1998 ansåg 40 procent av svenska folket att de tyckte ett förbud mot publicering av opinionsundersökningar veckan före valet var ett “mycket bra” eller “ganska bra” förslag.

Enligt siffror från Statistiska centralbyrån svarar i snitt 15 procent av väljarna att de tror att opinionssiffror påverkar hur man röstar. Men Sören Holmberg, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet menar att frågan är svår att besvara. Tillsammans med kollegan Henric Oscarsson har han skrivit boken Väljare – svenskt väljarbeteende under 50 år. Amerikansk forskning på området visar att det finns en tendens att partier som leder mätningarna kan räkna med fler röster. Väljarna kan helt enkelt tänka sig att rösta på det parti som de tror har största chans att vinna. Till viss del kan man även applicera resonemanget på svenska väljare.

Sören Holmberg tycker att förslaget att förbjuda opinionsundersökningar i slutskedet av en valrörelse är dåligt – framför allt med tanke på demokratin.

– Det som har diskuterats är ju att publiceringen skulle förbjudas. Det hindrar ju inte att partierna, intresseorganisationerna och andra elitgrupper i samhället ändå skulle göra mätningar. Med ett förbud utestängs ju väljarna från den informationen.

Kritiker menar att täta mätningar i slutskedet från allt fler mätinstitut är en fara för demokratin. Men Sören Holmberg håller inte med.

– Jag ser hellre fler mätningar, hellre fler än färre. Både mätningar och olika institut, då ökar kvalitén.

Mätningarna kan också få fler att intressera sig för valet – medborgare som kanske i annat fall inte är intresserade av politik, menar Holmberg. Visar mätningarna på ett jämnt läge som inför det kommande valet blir ofta soffliggarna färre än om man redan på förhand vet hur läget blir.

Toivo Sjörén, chef för Sifos opinionsundersökningar är av naturliga skäl skeptisk till ett förbud och menar att opinionsundersökningar framför allt har betydelse för de partier som riskerar att hamna under 4-procentspärren och därmed halkar ur riksdagen.

– I slutskedet om det handlar om ett väldigt jämt läge där ett stödparti riskerar att åka ur finns de dem som kan tänka sig att taktikrösta. Då behöver man opinionsundersökningarna för att informera sig om läget.

Han håller inte med Staffan Danielsson om att medierapporteringen handlar om opinionsundersökningar på bekostnad av sakfrågor.

– Huvudrapporteringen handlar ändå om manifesten och sakfrågorna.