Svenska val till Europaparlamentet brukar inte sätta publikrekord. 2004 röstade bara 38 procent. Få svenskar känner till att det är EU-val i år enligt en Euro- barometer från TNS Gallup, redovisad i DN, och få är intresserade. I den väljarundersökning som Sifo gjort åt SvD uppger var tredje ingen partisympati. Sifos Toivo Sjörén påpekar att det finns stora osäkerheter i EU-opinionen.

–Vi får svar från fler än dem som egentligen tänker rösta.

I hög grad speglas också EU-sympatierna av väljarnas uppfattningar om riksdagsvalet. Både Moderaternas och Socialdemokraternas noteringar ligger i nivå med den vanliga mätningen. Men några av siffrorna är värda uppmärksamhet, menar Toivo Sjörén. Exempelvis får EU-positiva FP och EU-kritiska MP relativt höga resultat.

Samma sak noteras av statsvetaren Henrik Oscarsson. Miljöfrågorna kanske kommer högre upp på svenskarnas dagordning när det gäller just EU-valet, vilket kan gynna MP.

–FP ligger också lite högre. Det är ju deras paradgren det här.

EU-skeptiska Junilistan var förra valets succé med 14,5 procent, en uppgång som kom sent i valrörelsen.

–Starkt av Junilistan att ligga på 2 procent när det inte är någon som har hört talas om dem på länge, menar Henrik Oscarsson.

Men Sverigedemokraterna som får knappt 2 procent i mätningen får svårt att använda EU-valet som språngbräda till riksdagen, bedömer Toivo Sjörén.

–Deras väljare röstade inte i förra EU-valet och verkar inte vilja göra i det här valet heller.

Men det kan finnas andra jokrar. Piratpartiet kan bli en överraskning om en EU-relaterad fråga som de driver hamnar i fokus, tror Henrik Oscarsson.

–Men de måste ha tur med agendan så att det blir ungefär som med FRA förra juni.