Den största framgången under det svenska EU-ordförandeskapet var att Lissabonfördraget trädde i kraft, menar forskare. Men samtidigt kritiserar de hur processen med att tillsätta unionens nya topposter sköttes. Det kunde ha skett öppnare.

Vid årsskiftet lämnar Sverige över ordförandeklubban till Spanien. Men redan nu när alla toppmöten är avklarade och Europa är på väg att ta julledigt är det dags att försöka sig på en utvärdering hur ordförandeskapet har fungerat.

–Generellt sett har Sverige skött sig väldigt bra. Särskilt viktigt är att Sverige återupprättade och visade trovärdighet i att små länder kan sköta ordförandeskapet isvåra tider, något som Tjeckien inte lyckades med, säger David Král, vid det oberoende forskningsinstitutet Europeum i Prag.

Sex punkter stod överst på att-göra-listan när Sverige och statsminister Fredrik Reinfeldt tog över ordförandeklubban i EU den juli år:

1 Den ekonomiska krisen

Målsättningen var att motverka krisens negativa effekter på tillväxt och sysselsättning. I planen ingick också att hitta instrument för att stärka tillsynen av de finansiella marknaderna. I december antogs till exempel riktlinjer för nya tillsynsramar och en ny europeisk så kallad systemrisknämnd ska tillsättas. Nämnden ska bland annat varna för risker i ekonomin samt föreslå hur dessa kan motverkas.

–Sverige har gjort det som man i stort sett kan förvänta sig. Sverige hade tur som kom in när det inte var som värst. Anders Borg har verkligen betonat att man måste komma tillbaka till finanspolitisk disciplin, men att det samtidigt ska finnas en rimlig balans mellan det målet och med vilken hastighet det ska nås, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i Finanspolitiska rådet.

2 Klimathotet

Under den prioriteringen fanns två ambitioner. Dels att nå ett globalt klimatavtal i Köpenhamn, dels att finna en väg som förenar ekonomiska tillväxt med minskad belastning på klimat och miljö. EU skulle driva en gemensam linje på Köpenhamnsmötet som avslutades i helgen.

–Mitt intryck är att de har gjort så gott de har kunnat. Reinfeldt har ju rest runt och propagerat före klimatmötet och EU verkar ha haft en enad linje. Sedan är det klart att när det kommer till spelet i förhandlingarna så visst har EU en röst, men den är ojämförbar med USA:s och Kinas, säger Sverker Jagers, statsvetare vid Göteborgs universitet.

Han säger att han ”absolut inte skulle diskvalificera det svenska ordförandeskapets roll”.

–Det var inte på grund av det som utfallet blev som det blev i Köpenhamn. De har nog gjort vad man kan ha väntat sig. Sedan kan det ju finnas spel bakom kulisserna som jag inte känner till.

3 Rättsliga frågor och inrikessamarbetet

Ambitionen var att anta ett nytt strategiskt arbetsprogram, Stockholmsprogrammet. Det anger ramarna och inriktningen för polis-, gräns- och tullfrågor, rättsliga frågor samt asyl och migration. Programmet antogs på toppmötet i december.

–Det var väl ingen som trodde att man inte skulle lyckas få strategin antagen. Sedan kommer det att landa på spanjorernas bord att omvandla de här målsättningarna till konkreta lagförslag. Det här är också ett av få områden där oppositionen kritiserat regeringen i sak. Den gäller att programmet inte lever upp till Europakonventionens krav när det gäller de brottsmisstänktas rättigheter, säger Fredrik Langdal, forskare i statsvetenskap vid Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

4 Utveckla Östersjösamarbetet

Målsättning: anta den så kallade Östersjöstrategin för regionen med betoning på miljö. Men den ska också leda till ekonomisk tillväxt. Planen var att strategin skulle antas utan att den får någon egen budget samt att inga nya institutioner skulle skapas. Redan på det första toppmötet i oktober antogs den.

–I det ljuset måste bedömningen bli att man har lyckats väl. Sedan kan man fundera över vad som händer när Sverige lämnar över ordförandeskapet och hur hårt man har lyckats inpränta det här i de andra länderna, säger Rikard Bengtsson, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Han påpekar att nya liknande strategier kommer att stå på EU:s dagordning även under de kommande åren, till exempel finns planer på en liknande strategi för Donauregionen. Det är förmodligen en garant för att Östersjöstrategin kommer att överleva.

–Sedan har jag ställt mig kritisk till konstruktionen. Östersjöstrategin är en inom EU-strategi, den omfattar åtta av nio Östersjöstater, men de problem man försöker komma åt är nästan undantagslöst väldigt beroende av Rysslands politik och intresse. Där finns det ett litet glapp i logiken. Ryssland täcks inte automatiskt av strategin, säger Rikard Bengtsson.

5 Stärka och utveckla EU:s roll i närområdet och världen

Sverige lovade att utveckla unionens förmåga att agera vid internationella kriser. Samtidigt ingick bland annat att prioritera utvidgningen, den transatlantiska dialogen, handelsförhandlingar samt stärka EU:s roll i Mellanöstern och engagemanget gentemot Afghanistan och Pakistan.

–Sverige hade tur. Den utrikespolitiska agendan präglades inte lika mycket av internationella kriser som de två tidigare perioderna. Den största framgången handlar om att förhandlingarna med Kroatien öppnades, visumfriheten för Serbien, Makedonien och Montenegro, menar David Král.

Samtidigt påpekar han att målet att stärka rollen i Mellanöstern fick sig en törn när Sverige föreslog att Jerusalem skulle delas mellan Israel och palestinierna i en framtida tvåstatslösning.

–Det var uppenbart att rådet inte skulle acceptera förslaget, därför underminerade det EU:s roll som fredmäklare i Mellanöstern, säger David Král.

6 Institutionella frågor

Sverige lovade att nära samarbeta med alla institutioner och medlemsstater samt att stå till parlamentets förfogande för dialog om arbetet. Redan när Sverige tog över ordförandeklubban stod det klart att de institutionella frågorna skulle komma att präglas av Irlands folkomröstning om Lissabonfördraget, den tjeckiske presidentens motstånd till fördraget och att en ny kommission skulle tillsättas. Även det nya parlamentet kom på plats under hösten.

Piotr Maciej Kaczyński, vid Ceps, Centre for European Studies, i Bryssel, anser att den största framgången var att Sverige lyckades häva den tjeckiske presidenten Václav Klaus motstånd till Lissabonfördraget och därför fick det att träda i kraft.

– Men det brast i öppenhet i hur den permanenta ordföranden och ”utrikesministern” utsågs, mest för att det saknades regler för hur det skulle gå till. Iden processen satte inte Sverige dagordningen utan var mer en samordnare, menar Piotr Maciej Kaczyński.