Ett parti. Två talare. Miljöpartiets språkrör var sista paret ut under politikerveckan.
Maria Wetterstrand var först att äntra scenen. Retorikkonsulten Martina Skowronska är mycket imponerad av talet som följde.
– Hon var näst intill retorisk perfektion.
Martina Skowronska fastnade framför allt för hennes energi.
– Hon är otroligt engagerad, det lyser om henne och det märks att hon brinner för de här frågorna.
Men det handlar inte bara om glöd, utan också om språk och argument.
Maria Wetterstand använde sig av fotbolls-VM 1994 när hon talade om Miljöpartiet och sina visioner. Hon påminde om det kreativa mittfältet med Jonas Thern, Stefan Schwarz och Tomas Brolin. Hur deras gemensamma jobb ledde till VM-brons.
– Fotbollsmetaforerna använde hon i inledningen och knöt sedan an till det på slutet. Det fungerade väldigt bra, det får folk att känna igen sig.
Ett annat retoriskt knep som Martina Skowronska gillar var när Maria Wetterstrand pratade om Maldiverna och landets president. En ledare för ett fattigt land som visar att det är möjligt att förändra och göra skillnad för klimatet.
– Hon kallade presidenten visionär och sa att är man visionär blir man lyssnad på. Det hon egentligen sa då var att hon är visionär och att folk ska lyssna på henne.
Martina Skowronska har svårt att se något negativt med Maria Wetterstrands tal.
– Men ibland kan hon bli lite för aggressiv, enligt mitt tycke. Men det kan lätt bli så när man är engagerad. Dessutom upplevde jag henne som nervös, vilket är lite märkligt.
Efter en kvart tog Miljöpartiets andra språkrör över. Även Peter Eriksson får beröm av Martina Skowronska
– Han var väldigt optimistisk och bjöd på många visioner. Han talade om ett nytt Sverige som Miljöpartiet ska bygga
Martina Skowronska uppfattar Peter Eriksson som lugn och saklig med väl underbyggda argument.
– Han driver en tes men lämnar det inte där. Han följer hela tiden upp med argument och tar stöd i till exempel forskningen.
Under slutet av talet vände han sig direkt till partiledarna i alliansen. En efter en fick de kritik.
– Då blev talet lite eldigare. Det blev personligt och konkret. Vänder man sig mot alliansen kan det bli luddigt, vänder man sig mot en person blir det mer konkret.
Peter Erikssons stora problem denna dag var dock att han delade scen med Maria Wetterstrand.
– När han kliver upp efter henne kan han uppfattas som tråkig. De borde ha vänt på ordningen så den lysande stjärnan, Maria Wetterstrand i det här fallet, fick avsluta.
