”Den enskilt viktigaste uppgiften för en ny regering är att skapa förutsättningar för fler jobb så att människor kan gå från bidrag till eget arbete”, skrev alliansen i sitt valmanifest 2006.

Löftet om en ny satsning på jobben bidrog starkt till valsegern. SvD:s genomgång visar att resultatet av politiken är blandat.

Arbetslösheten

Inför valet 2006 låg arbetslösheten kring 6 procent, en nivå som alliansen då kallade ”massarbetslöshet”. Nu ligger den på 8,5 procent, enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning. Arbetslösheten är på väg nedåt, men finansminister Anders Borg räknar med att det dröjer till 2014 innan arbetslösheten är tillbaka på 6 procent. Finanskrisen gör det dock svårt att avgöra hur mycket som beror på regeringens politik.

–Krisen var rena härdsmältan och den spelar givetvis en mycket stor roll, säger Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Men politikens inriktning har betydelse. Alliansens arbetslinje innebär att villkoren för sjuka och arbetslösa har skruvats åt, medan jobbskatteavdraget har gett mer pengar i plånboken för alla som arbetar.

–Fler har sökt sig ut på arbetsmarknaden och det påverkar arbetslösheten uppåt, säger Tord Strannefors.

En positiv skillnad jämfört med krisen på 1990-talet är att de arbetslösa nu fortsätter att söka jobb, istället för att hamna utanför arbetsmarknaden. Det kan betyda ökad sysselsättning på sikt. Förändringen beror enligt professor Lars Calmfors i Finanspolitiska rådet på regeringens politik.

–Det är svårt att förklara det på något annat sätt, säger han.

Sysselsättningen

Trots finanskrisen hade 100000 fler personer jobb i juli 2010 jämfört med 2006. Ändå har sysselsättningsgraden sjunkit. Eller med andra ord: andelen av den yrkesaktiva befolkningen som har jobb har minskat. Förklaringen är att befolkningen på grund av invandringen har ökat mer än sysselsättningen.

Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för näringslivsforskning, anser att regeringen borde ha gjort mer för att öka efterfrågan på arbete, så att företagen anställer fler.

–Det politiska systemet har inte tagit till sig att Sverige är ett land med snabb invandring. Det ställer krav på ett helt annat jobbskapande är vi har idag, säger han.

Professor Lars Calmfors ger regeringen godkänt för sysselsättningspolitiken, som svar på frågan om den är effektiv.

–En annan fråga är om priset i form av ökade inkomstskillnader har varit för högt. Det är upp till var och en att bedöma, säger han.

Ungdomarna

Den svenska ungdomsarbetslösheten tillhör de högsta inom EU. Den har varit hög ända sedan 1990-talskrisen. Nu har finanskrisen slagit extra hårt mot de unga. Sysselsättningen bland unga minskade dubbelt så mycket som för befolkningen i sin helhet mellan 2007 och 2009.

Finanspolitiska rådet, som utvärderar regeringens politik, kallar det ”anmärkningsvärt”, eftersom regeringen har lagt 10 miljarder kronor på halverad arbetsgivaravgift för unga. Med tanke på den dyra åtgärden är utfallet dåligt, påpekar Lars Calmfors.

–Kostnaden per skapat jobb har sannolikt varit väldigt hög, säger docent Anders Forslund vid IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Arbetslinjen

Jobbskatteavdraget ska göra det lönsamt att arbeta och därmed på sikt öka sysselsättningen. Tanken får stöd i flera ekonomiska utvärderingar, senast av professor Lennart Flood vid Handelshögskolan i Göteborg.

Den andra sidan av myntet är nya och stramare regler för både a-kassan och sjukförsäkringen. Förändringarna har kritiserats hårt från bland annat facken för att människor kommer i kläm. I forskningen finns dock stöd för att ökade ”drivkrafter” för att arbeta på sikt också ökar sysselsättningen.

Arbetsmarknadspolitiken

Politiken har lagts om mot ett större fokus på jobbsökande.

–Tanken har stöd i forskningen. Det är alltid vettigt att arbetslösa fortsätter att söka jobb, även om det tar längre tid i lågkonjunktur, säger Anders Forslund vid IFAU.

Men regeringen kritiseras från flera håll för att kursen för arbetsmarknadspolitiken inte lades om tillräckligt snabbt när krisen slog till.

–Det har varit för mycket satsningar på jobbsökande och coacher under lågkonjunkturen. Arbetsmarknadsutbildningen har dragits ner till för låg nivå, säger Lars Calmfors.