Ett av förslagen är att staten bara ska ge ekonomiskt stöd – eller integrationsersättning – till dem som arbetar heltid, söker arbete eller undervisas i svenska för invandrare och samhällskunskap.

–I vissa kommuner har det inte ställts några som helst krav på att man ska vara aktiv för att få ekonomiskt stöd. Alla har ju ändå haft rätt till försörjningsstöd och det har lett till passivitet. Genom att kräva motprestationer gör man de nyanlända mer delaktiga i introduktionsprocessen, säger utredaren Monica Werenfels Röttorp.

Ansvaret för att slussa in de nyanlända i arbetslivet ska flyttas från kommunerna till så kallade lotsar. Tanken är att lotsarna bland annat ska bevaka att de nyanlända går till arbetsförmedlingen och på anställningsintervjuer. De ska också kunna tipsa om jobb och bostäder i kommuner över hela landet. Lotsarna ska bara få betalt om de presterar, alltså sätter folk i arbete.

–Bemanningsföretag, branschorganisationer och till exempel Röda Korset kan bli lotsar, men också arbetsförmedlare som vill starta eget. De här aktörerna ska vara godkända och ingå i en lotsbank som de nyanlända själva kan välja ur, säger Monica Werenfels Röttorp.

De senaste åren har det från flera håll framförts krav på att invandrare ska tvingas flytta till kommuner där det finns jobb och bostäder. Werenfels Röttorp motsätter sig ett sådant tvång – däremot vill hon att alla kommuner ska tvingas ta emot asylsökande personer.

–Det ska inte längre vara okej att vissa kommuner säger nej till att ta emot invand-rare. Egentligen är det inte konstigare att en kommun måste ordna bostäder för flyktingar än att de måste erbjuda omsorg och skola, säger hon.

Integrationsminister Nyamko Sabuni (fp), som tog emot utredningen igår, är positiv till förslagen.

–Jag tycker att inriktningen är bra. Det blir större fokus på individen istället för på systemet och det tycker jag är viktigt, säger hon.