Cecilia Malmström.
Foto: SCANPIX (ARKIV) & YVONNE ÅSELL
Cecilia Malmström gillar inte EU:s jordbrukspolitik, och tycker att det europeiska samarbetet ”stundtals” är för byråkratiskt.
– Det är ju 27 länders förvaltningar som har präglat detta. Det gör att det blir ganska trögt, även om öppenheten har ökat dramatiskt den senaste tiden.
EU-ministern har lättare att räkna upp fördelarna med unionen.
De utmaningar Sverige står inför kan bara lösas i samarbete med andra länder, förklarar hon.
– Det handlar förstås om miljö- och klimatfrågan. Men också om tillväxt, konkurrenskraft, forskning, globalisering, liksom migrationsfrågor och den gränsöverskridande brottsligheten, som blir allt grövre och svårare ett bekämpa ensam.
Efter valsegern förra året lämnade folkpartiets Cecilia Malmström sin plats i EU-parlamentet för att bli minister. Ett ”svindlande” uppdrag.
Utanför tjänsterummet i Rosenbad hänger Europeiska unionens flagga. Ansvarigt statsråd är förtjust i den gemensamma symbolen: tolv gyllene stjärnor på blå botten.
– Det handlar om tillhörighet. Överallt i Europas städer finns den lokala flaggan, och ibland den regionala, tillsammans med den nationella och Europaflaggan.
I det nya EU-fördraget är skrivningarna om en gemensam fana borta. Det leder tankarna till en ”superstat”, ansåg kritikerna. Men Cecilia Malmström vill gärna se EU-flaggan vaja på fler ställen runt om i Sverige.
– När jag är ute och reser brukar jag fråga ”Har ni flaggan utanför kommunhuset?”. En del säger ”Nä, du vet, folk gillar inte EU”. Men det handlar om att vara stolta över att vi är med i det här samarbetet. Det är inte de i Bryssel och vi i Sverige, utan vi tillsammans i Europa.
Ända sedan Sverige gick med i EU har borgerliga politiker efterlyst en EU-flagga i riksdagens plenisal. Ett krav som avslagits, år efter år.
Nu vågar allianspartierna hoppas. ”Det är helt enkelt så att vår tids riksdag inte är komplett utan en EU-flagga”, skriver bland andra EU-nämndens ordförande Anna Kinberg Batra (m) i en motion.
Cecilia Malmström är positiv till att pryda kammaren med EU: s fana:
– Det här bestämmer ju riksdagen. Men det är en symbolfråga, som också handlar om att bryta tabut att EU bara är utrikespolitik.
Folkpartiets landsmöte beslutade nyligen att verka för att Europadagen, den 9 maj, ska bli allmän flaggdag. Något som Cecilia Malmström ”absolut” ställer sig bakom.
– I många europeiska länder markerar 9 maj början på något nytt, efter ett blodigt, fruktansvärt krig med miljoner döda. En dag om året kan man väl flagga för att fira detta, det är ändå något historiskt.
I sin första regeringsförklaring deklarerade Fredrik Reinfeldt att Sverige ska ”tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet”. Det var ljuv musik för en EU-minister.
– Det här är en attitydfråga, och det är lättare för en regering med fyra partier som gillar EU-samarbetet.
Men de borgerliga går inte i takt med svenska folket. Enligt den senaste Som-mätningen är 31 procent negativa till EU-medlemskapet, framför allt kvinnor, unga, lågutbildade, LO-medlemmar, landsbygdsbor och norrlänningar. Bilden är dock inte entydigt dyster, påpekar Cecilia Malmström. Anhängarna är uppe i 43 procent.
– Det är de bästa siffrorna någonsin. Fast det är mycket kvar att göra.
Själv vill hon bidra till att fler ”känner sig bekväma” med unionen.
– Men man behöver inte vakna varje morgon och sjunga Europahymnen.
Inte heller euron lockar svenskarna. Hela 60 procent säger nej, visar en Skop-mätning från i våras. Fp förespråkar ändå en ny folkomröstning nästa mandatperiod.
– Allt fler länder kommer med i euron, och vi förlorar ekonomiskt och politiskt på att stå utanför.
Närmast på dagordningen finns EU:s reformerade fördrag. Tanken är att det ska antas av Fredrik Reinfeldt och hans stats- och regeringschefskollegor på det informella toppmötet i Lissabon senare i veckan.
– Det här är det bästa vi kan få för stunden. Det är inte den perfekta texten, men en väsentlig förbättring jämfört med det Nicefördrag vi har i dag, förklarar Cecilia Malmström.
Men de 256 sidorna innebär ”en avgörande maktöverföring från Sveriges riksdag till EU”, anser vänsterpartiet och miljöpartiet, som vidhåller kravet på en folkomröstning. Ministern vidhåller sitt nej.
– Jag kan inte se poängen med att rösta om ett tilläggsfördrag, det fjärde sedan Sverige gick med i EU.
Det nya fördraget kan förhoppningsvis träda i kraft 2009, säger Cecilia Malmström. Det blir ett ”superår” i Europa, med val till parlamentet, en ny kommission – och Sverige som EU:s ordförandeland.
– Det är klart att det är stort. Vi förbereder oss med väldigt höga ambitioner.
Under det svenska ordförandeskapet, som beräknas kosta 890 miljoner kronor, kommer ett dussin ministermöten att hållas. Kanske blir det också ett toppmöte.
– Det dröjer ytterligare ett år innan programmet är klart. Men klimat- och miljöfrågan blir en av våra mest prioriterade. Den är så klockrent viktig, och kan bara lösas tillsammans.
