Klimatförhandlingarna i Köpenhamn ska leda till ett avtal om att mycket olika länder ska minska sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Målet är att temperaturhöjningen får bli högst två grader.

När det gäller andra luftföroreningar så finns det avtal sedan 20–30 år och de har lett till rejäla förbättringar i framför allt Europa och USA.

Utsläppen av svavel, kväveoxider, partiklar och organiska kolväten har minskat, framför allt tack vare reningskrav på kol – och oljekraftverk, bilar och lastbilar och annan typ av förbränning.

Men det finns också kopplingar mellan luftföroreningar och klimatpåverkan. En av de viktigaste är att vissa typer av partiklar i luften har en avkylande effekt, det vill säga de dämpar en del av den uppvärmning som koldioxiden orsakar.

Om luften renas från partiklarna, kan temperaturen stiga drastiskt.

Andra partiklar – sot – absorberar solvärme och värmer upp atmosfären regionalt. Över Asien kan stora sotmoln bildas som främst beror på eldning för matlagning och svedjebruk. Molnen höjer temperaturen och påverkar regnmönstren.

En annan koppling är att åtgärder för att minska klimatgaserna också leder till mindre utsläpp av svavel, partiklar och andra klassiska luftföroreningar. Utsläppen kommer ofta från samma källor – kraftverk, industrier, fordon.

EU-ländernas mål att minska utsläppen av klimatgaser med 20 procent till år 2020 ger 40 procent mindre svaveldioxid och 15 procent mindre utsläpp av partiklar och kväveoxider, visar beräkningar från IIASA i Österrike.

Men trots de allt tydligare kopplingarna mellan luftföroreningar och klimatförändringar så behandlas frågorna för sig, på separata politiska arenor.

Idag startar ett tredagars arbetsmöte i Göteborg, i Naturvårdsverkets regi, där forskare, tjänstemän och förhandlare ska diskutera hur klimatåtgärder kan dra nytta av arbetet med minskade luftföroreningar.

Ett mål med mötet är att få FN:s klimatpanel IPCC att ta upp luftföroreningarnas roll i sin nästa rapport.

– I det internationella klimatarbetet är medvetenheten väldigt liten om vinsterna som finns att göra genom att koppla de här två processerna till varandra när det är möjligt, säger professor Peringe Grennfelt vid IVL Svenska miljöinstitutet.

Utvecklingsländerna är ett givet område.

–Där har luftvårdsarbetet oftast mycket högre prioritet än klimatet. Maten lagas över öppen eld, med ved eller koks. Sotet som bildas leder till att hundratusentals människor i Asien blir sjuka och dör i förtid. Åtgärdar man det här så förbättrar man också klimatutsläppen, säger Peringe Grennfelt.

Och miljöförbättringar kan gå fort. Om eldandet kan ersättas med soldrivna spisar kan temperaturen sjunka och regnmönster bli mer normala efter några år.

–Åtgärder för att minska luftföroreningar som sot eller ozon ger effekt redan efter veckor eller månader, medan minskade koldioxidutsläpp får effekt om cirka hundra år. På mötet kommer vi att diskutera åtgärder som minskar värmestegringen, säger Anna Engleryd, luftvårdsförhandlare vid Naturvårdsverket.

Miljöminister Andreas Carlgren ser att åtgärder mot sot och partiklar kan användas som smörjmedel under klimatförhandlingarna i Köpenhamn.

–Jag har idag inte intrycket att det skulle ändra läget för Indien, men vi är beredda att pröva alla möjligheter eftersom vi vet att sotpartiklar är en sådan viktig del av klimatproblemen för Indien, säger han.

Men även om minskade föroreningar kan ge lättnader på kort tid, går det inte att klara klimathotet utan att börja minska koldioxidutsläppen.

Det säger professor Hans-Christen Hansson vid Stockholms universitet. Han har räknat på vilken effekt olika utsläpp får på den globala medeltemperaturen år 2100.

–Att ta bort sot ger en viss minskning av den framtida uppvärmningen, men koldioxiden är den dominerande orsaken.