I alliansens nya förslag på förändringar i FRA-lagen finns inget exakt skrivet i frågan om vad FRA ska få spana mot.

Försvarsminister Sten Tolgfors har hittills hänvisat detaljerna i FRA:s uppdrag till den kommande propositionen.

Men enligt Camilla Lindberg (fp), som hittills varit en av lagens framträdande kritiker, råder det inga tvivel. Den tidigare mer diffusa definitionen, att FRA ska få spana mot allt som kan anses vara ett yttre hot, är inte aktuell.

– Det ska inte heta bara yttre hot, det är vi helt tydliga med för det var det som var kritiken. Men den skrivningen ska vi vara vaksamma på, säger Camilla Lindberg (fp).

FRA:s uppdrag kan istället komma att bli spaning på det som anses vara ”hot mot rikets säkerhet”.

– Om man bara tar militära hot täcker inte det nödvändigtvis terrorism. Och säg att vi har hot om en attack på infrastrukturen som till exempel skulle förgifta vårt vatten, det måste vi också skydda folk ifrån. Det ska inte handla om småsaker, utan det måste vara så allvarligt att hela riket håller på att falla, säger hon och medger att frågan inte är helt färdig.

– Nej, skrivningen hänger i luften där lite grann, men skulle de vika på det så faller alla löften.

Enligt försvarsanalytikern och före detta överdirektören på FRA, Johan Tunberger, kommer formuleringen vara avgörande för FRA:s hela framtida verksamhet.

– Allting hänger på hur spaningsmandatet formuleras i lagen. Och om det stämmer att man i denna ska ändra definitionen från ”yttre hot” till ”yttre militära hot” så innebär det en ordentlig inskränkning i FRA:s verksamhet. Det rådet det inga tvivel om, säger Johan Tunberger.