Gråtfärdig vittnade Sven Otto Littorin (M) om ett extremt massmedialt tryck efter hans skilsmässa och den rättsliga tvisten som följt på den. Hans barn har åtskilliga gånger blivit uppringda av journalister. ”Jag har nått en gräns” förklarade Littorin och konstaterade att han inte ”ens” kunnat skydda sina barn.

”Jag är allvarligt oroad för möjligheten att rekrytera människor till offentliga poster”, sade han.

Trycket på ledande politiker är extremt. Här i Almedalen blir det extra tydligt. 20-30 journalister flockas runt partiledarna och vill ha svar på en lång rad frågor, helst enskilt. Och svenska politiker är extremt lättillgängliga och beredvilliga att ställa upp. Ur demokratisk synvinkel är det viktigt.

Men trycket kommer inte bara från medierna. Opinionsinstituten väller ut undersökningar där partiledarna bedöms och värderas ned till minsta nämnare.

Även politikerna under det absoluta toppskiktet, som Sven Otto Littorin, förväntas palla för trycket. Privatlivet finns det mycket litet utrymme för under åren i politiken, i synnerhet inte ett komplicerat. Anders Borg och flera med honom har talat om att de gör sin värnplikt.

”Jag är ingen stålman”, säger Sven Otto Littorin. Men kanske är det det man som politiker måste vara.