”Oacceptabelt”, tyckte Skatteverket i måndags. Då hade man bara fått tio dagar på sig för att lämna synpunkter på det nya förslaget om tjänstesektorn. På den tiden skulle man hinna ta ställning till ”komplicerade och svårtolkade kriterier”.

– Risken är stor att vi inte hinner med att göra en tillräckligt djup bedömning, kommenterar Wilhelm Andersson, rättschef på Skatteverket, den korta remisstiden.

I förlängningen kan kvaliteten i regeringens lagstiftningsarbete bli lidande, menar han.

Under det senaste halvåret har många remissinstanser klagat på regeringens uppdrivna tempo som gör det svårt att komma med genomtänkta reaktioner.

De flesta av regeringens profilfrågor har behandlats styvmoderligt ur remissynpunkt. Flera av dessa förslag har också varit tekniskt komplicerade.

Tre exempel:

• Fastighetskatten: remisstiden löpte under två sommarmånader.

• Hushållsnära tjänster, som bland annat fick svidande kritik av Skatteverket: sex veckor.

• Jämställdhetsbonusen, också den mycket kritiserad: sex veckor.

Regeringen är, enligt grundlagen, skyldig att ta in synpunkter innan förslagen skickas till riksdagen. I riktlinjerna från statsrådsberedningen slås fast att grundregeln ska vara en remisstid på minst tre månader.

Men regeringen syndar notoriskt mot den regeln, visar SvD:s genomgång av tre departement. Sedan valet har finansdepartementet skickat ut 28 förslag på remiss. Bara fem av dem hade tre månaders remisstid. Motsvarande siffra för socialdepartementet är 13 av 41. På näringsdepartementet höll 15 av 25 ärenden måt-tet.

I en promemoria från statsrådsberedningen sägs att ”om remisstiden sätts för knapp kan det sägas att beredningskravet i praktiken inte iakttagits”.

Även socialdemokraterna fick på sin tid kritik för att lagstiftningsarbetet gick för snabbt. Men under det sista halvårets s-styre i socialdepartementet hade 19 av 25 ärenden en remisstid på tre månader.

– Inom den svenska folkstyrelsen har remissväsendet varit en viktig metod både för den demokratiska förankringen och för kvaliteten på förslagen, konstaterar statsvetarprofessorn Leif Lewin.

Statsvetarkollegan och professorn Olof Petersson understryker att beredningskravet inte bara får bli ”en tom formalitet”.

– Men hur mycket man sedan kan tunna ut det finns inte fastslaget, förklarar han.

Den korta svarstiden kan få praktiska konsekvenser, menar Per Sedigh, ekonom på Sveriges kommuner och landsting. SKL hade sju veckor på sig för att behandla vårdnadsbidraget. Regeringens modell var ”alldeles för krånglig”, men det fanns inte tid att komma med förslag på förbättringar. Risken är att kommuner som egentligen skulle vilja införa bidraget låter bli.

– Jag kan tänka mig att det finns kommuner som drar öronen åt sig när de ser hur komplicerat det blir, säger Per Sedigh.

Morgan Johansson, s-ledamot i konstitutionsutskottet, hävdar att regeringens arbete är ”hafsigt”, vilket leder till låg kvalitet. Han anser att regeringen åsidosätter beredningskravet.

– Lagstiftningens kvarnar måste mala långsammare än vad man som politiker kanske vill. En klok regering ser till att samla in alla argument och sedan väga dem mot varandra. Så här beter sig inte en regering som räknar med att sitta i åtta år, säger han.

Men enligt statsminister Fredrik Reinfeldt (m) är det regeringens avsikt att ”hedra” tremånadersregeln. Han menar dock att det kan finnas ett ”tryck” i vissa frågor som gör att tempot drivs upp.

– I en del fall kan det vara mer bråttom och mer angeläget att få fram förslag.