Bromölla centrum. Här, mitt i den skånska bruksorten nära gränsen till Blekinge, blev Sverigedemokraterna i går näst största parti. Med 17,8 procent av rösterna valde fler att stödja uppstickarpartiet i valdistriktet Bromölla C än Moderaterna.

Och det är i söder – i Skåne och Blekinge – som SD har sina starkaste fästen. I kommun efter kommun fick partiet igår tvåsiffriga procenttal. Hässleholm: 12,9 procent. Osby: 12,8 procent. Tomelilla: 13,3 procent. Östra Göinge: 13,8 procent.

Och så fortsätter det: Bjuv: 14,9 procent. Sjöbo: 15,8 procent och Trelleborg: 13,8 procent. I den lilla byn Örsjö utanför Skurup på den skånska slätten valde mer än var femte väljare att lägga sin röst på SD och i stadsdelen Almgården i Malmö röstade nästan 30 procent på partiet – vilket gör SD större än M.

Det här är siffror som skrämmer de etablerade partierna. Bara Socialdemokraterna och Moderaterna kan matcha partiet i väljarstöd i de här kommuner och betydligt fler röstar på SD än till exempel Folkpartiet, Vänsterpartiet eller Miljöpartiet.

Men samtidigt som stödet är rekordhögt i söder har Sverigedemokraterna fortfarande inte slagit igenom i norr. Resultatet från valnatten visar på en tydlig geografisk skiljelinje. Där Skåne hamnar på ena endan av spektrumet hamnar Västerbotten på andra sidan.

Här får SD bara stöd av 2,7 procent av väljarna. I Norsjö – en liten kommun mellan Skellefteå och Malå – röstade bara drygt 2,1 procent av väljarna. Och i valdistriktet Baskuträsk blev stödet ännu lägre – här fick partiet bara stöd av 1,8 procent av väljarna.

På samma sätt är det i Norrbotten – i Luleå fick partiet stöd av 3,4 procent av väljarna, i Kalix av 3,6 procent och i Övertorneå av 3,3 procent.

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har bland annat forskat kring framväxten av främlingsfientliga partier i Europa. Hon förklarar skillnaderna med en särskild politisk diskussion i just Skåne och Blekinge.

– I Skåne och Blekinge finns fler politiska dimensioner än i andra delar av Sverige. Vi har inte bara en vänster/höger-skiljelinje, utan också en konflikt mellan centrum och periferi. Vi kan kalla det för skånsk separatism, ett motstånd mot etablissemanget, säger Marie Demker till SvD.se.

Samtidigt tror hon att den politiska diskussionen i Danmark har spillt över till den svenska sidan och påverkat stödet även för SD. Samtidigt har det blivit lättare för väljare att lägga sin röst på SD när stödet ökat – partiet har hamnat i en positiv spiral.

– När partiet kommer över en viss tröskel blir det inte längre lika pinsamt att rösta på partiet. När ens grannar, vänner och arbetskamrater röstar på partiet blir det lättare att själv göra det. Då ramlar opinionsstödet iväg ganska snabbt, säger Marie Demker.

Däremot ser hon ingen koppling mellan hur stor invandringen har varit i en kommun och stödet för SD. Tvärtom: i Malmö, med en stor andel invandrare, får partiet relativt lågt stöd för att vara i Skåne. I Malmö kommun röstade 8,8 procent på partiet – att jämföra med de tvåsiffriga tal som partiet fick i andra skånska kommuner.

– I Malmö röstar färre på SD än i kommuner som inte tagit emot särskilt många invandrare. Det finns inget samband mellan invandring och stödet för SD, konstaterar Demker.

Det visar också exemplet Stockholm. Även här finns en stor andel invandrare – men stödet för SD är lågt. I Stockholms kommun fick partiet 3,2 procent av rösterna och i Stockholms län 4,2 procent.

– De har inte särskilt stort stöd i storstäder, där mångkultur och heterogenitet är ledord, säger Marie Demker.