Folkpartiets Nyamko Sabuni är jämställdhetsminister och historiskt är jämställdheten en paradfråga, där partiet samtidigt har utmanat mer konservativa krafter inom borgerligheten.
Inför Folkpartiets kommundagar i Västerås i helgen har SvD ringt runt till samtliga länsförbund. Av de 25 ordföranden är för övrigt åtta kvinnor, alltså en tredjedel.
Är jämställdhet fortfarande en liberal hjärtefråga eller har den förlorat sin centrala position?
–Den har fallit bort, nästan i glömska. Jämställdhetsbonusen är väl det enda vi kan peka på och den har ju inte blivit någon succé. Jämställdheten är inte viktigast att driva i valrörelsen, det är skolan och integrationspolitiken, säger Sigurd Synnergård, ordförande i Västmanland.
Sverker Thorén i Kalmar menar också att miljöpolitiken måste komma före jämställdheten.
–På senare år har vi varit väldigt upptagna av tunga och tuffa frågor om ordning och reda i skolan, försvaret och EU. Vi behöver bredda oss och framför allt lyfta fram miljön och andra mjuka frågor. Jämställdheten har vi haft med så länge och vi har kommit ganska långt. Det är nog därför som den inte har samma kraft längre, säger Sverker Thorén.
14 av 25 ordföranden anser att jämställdheten kommit i skymundan på senare år trots att partiet suttit med i en regering i 3,5 år. Annat har kommit före, inte minst ekonomin och den finansiella krisen. Det har varit naturligt, men har också gjort att jämställdheten inte gått framåt.
Men sex ordföranden anser faktiskt att Folkpartiet inte särskilt ska prioritera jämställdhetsfrågan under valrörelsen. Det är ingen huvudfråga längre, jobben och skolan måste komma först.
Nio ordförandenn tycker däremot att jämställdheten är så viktig att den måste drivas hårt i valrörelsen. Den är också ett igenkänningsmärke för Folkpartiet.
–Jämställdheten är vår baby. Själva är vi ju ett ganska jämställt parti och det ska märkas, säger Lars Tysklind i Bohuslän.
Morgan Hjalmarsson i Södra Älvsborg håller med. Både för att jämställdheten behöver stärkas, men också för att det är en profilfråga inom alliansen.
Men när partisekreterare Erik Ullenhag i onsdags presenterade de fem viktigaste valfrågorna finns inte jämställdheten med. Den nämns inte med ett ord under pressträffen.
På frågan om regeringspartierna fört en politik som gynnat jämställdheten vill alla ordförandenn svara ja, men alla kommer inte på något konkret. Stefan Björk i Jönköping tänker efter ett bra tag och säger sedan:
–Det är inte så enkelt att få gehör bland de tre andra partierna i alliansen. Men man får heller inte glömma att jämställdheten inte alltid är en separat fråga utan ingår parallellt med andra frågor om exempelvis integration och skolan, säger han.
Annars lyfter många fram jämställdhetsbonusen, jobbskattavdraget och att man öppnat för privata alternativ i välfärden. Med fler arbetsgivare anses löneutvecklingen gynnas i kvinnligt dominerade yrken i offentlig sektor. Och så pekar man på rut-avdraget.
–Nyamko Sabuni har varit bra på att skapa mer egenmakt åt kvinnorna. Rut-avdraget är ett exempel som gett fler jobb till kvinnor men som också gjort det enklare för kvinnor att lägga sitt livspussel, säger Kerstin Weimer i Jämtland.
I måndags berättade SvD att könsgapet aldrig varit större bland väljarna. Drygt 54 procent av kvinnorna stöttar det rödgröna blocket. I senaste valet hade dessutom Folkpartiet för första gången färre kvinnliga väljare än manliga.
–Vi måste jobba vidare med jämställdheten och hålla den varm, men också med att ha ett bra tilltal och beskriva vår politik så att man ser att den gynnar kvinnorna, anser Liselott Hagberg, Sörmland.
