Från och med höstterminen 2011 ska utomeuropeiska studenter som vill plugga i Sverige betala en avgift.

–Att svenska skattebetalare sponsrar utbildning för utländska studenter är inte rimligt, sade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) när han i februari presenterade propositionen.

Men de nya avgifterna är omdebatterade. När kineser och pakistanier får betala omkring 80000 kronor per läsår för sin högskole- eller universitetsplats kommer lärosätena att förlora många långväga gäster, enligt kritikerna. Därmed riskerar utbildningar att läggas ned.

Regeringens recept är stipendier till vissa studenter, bland annat från biståndsländer. Och redan nu är Tobias Krantz redo att bygga ut systemet. Han har, inför valet, lett Folkpartiets utbildningspolitiska arbetsgrupp, som vill införa särskilda arbetskraftsstipendier till utomeuropeiska studenter.

Tanken är att unga talanger, i första hand inom naturvetenskap och teknik, ska kunna få sin tvååriga mastersutbildning i Sverige betald. De ska också kunna få pengar till uppehället.

–Historiskt är det ju kontroversiellt att staten säger ”vi vill att de mest begåvade studenterna som har kunskaper och kapacitet vi kan dra nytta av ska få komma till vårt land”. Men vi måste ha en aktiv rekryteringspolitik, förklarar Tobias Krantz.

Sverige ska dock kräva en motprestation, slår han fast. De utvalda studenterna förbinder sig att stanna kvar i landet och arbeta under ”ett par år” efter avlagd examen. Idag reser en majoritet hem när de pluggat klart, enligt Tobias Krantz.

–Om man inte uppfyller sitt åtagande ska man naturligtvis kunna bli återbetalningsskyldig, helt eller delvis.

FP föreslår att 200 studenter per år ska tilldelas de nya stipendierna, som beräknas kosta statskassan 80 miljoner kronor. Tobias Krantz är övertygad om att erbjudandet är attraktivt.

–Framför allt om man lyckas etablera en samverkan mellan näringsliv och universitet och högskolor, och kan erbjuda studenterna en paketlösning.

Jan-Eric Sundgren, tidigare rektor på Chalmers och numera direktör för samhällskontakter och miljöfrågor på Volvo, är positiv.

–Jag tror att AB Volvo skulle vara intresserat av en sådan här lösning, och att bidra genom att säkerställa för studenterna att det finns praktik, examensarbeten och kanske också jobb under tiden de är här.

Men enligt Ylva Johansson (S), välfärdspolitisk talesperson, är det nya FP-förslaget inte seriöst.

–Det ter sig väldigt svårt att välja ut de här personerna. Hur vet man vem som är en toppstudent innan man ens har börjat på utbildningen?

Hon är också kritisk till att de unga talangerna måste lova att bosätta sig i Sverige.

–En väldigt osvensk modell, som jag tror att få så kallade toppstudenter är intresserade av. Om man hör till de duktigaste i världen har man nog bättre valmöjligheter än att bli livegen i Sverige, om man ska vara krass.

Men att söka stipendiet är frivilligt, betonar Tobias Krantz.

–Att beskriva gratis utbildning och ett bra jobb i Sverige som livegenskap tycker jag är bisarrt. Det avslöjar en märklig syn både på svensk utbildning och svenskt företagande.