Våren 2006 blev moderaternas löfte om att sänka skattetrycket ned till europeisk nivå ett slagsträ i valdebatten som flitigt användes av socialdemokraterna. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt hade stort besvär att freda sig. Han började till och med att sväva på målet om huruvida målsättningen fortfarande var en målsättning.

Men nu är regeringens tredje budget lagd. Inkomstskatterna ska sänkas med 10,8 miljarder nästa år. Förmögenhetsskatten slopas och fastighetsskatten sänks. Det tillsammans med att s-regeringen avskaffade arvs- och gåvoskatten gör att Sverige i rask takt närmar sig ett europeiskt skattetryck.

– Vi är utomordentligt nära att nå den här målformuleringen, konstaterar statsminister Fredrik Reinfeldt.

Hans uträkning ser ut så här: Det europeiska skattetrycket ligger på cirka 42,5 procent. Det svenska närmar sig 48 procent. Men eftersom Sverige, till skillnad från det flesta andra länder, även beskattar socialförsäkringar går det att räkna bort tre och en halv procent.

– Då är vi nere på 44,5 procent, summerar statsministern.

Med en sådan kalkyl utesluter inte Fredrik Reinfeldt att Sverige vid mandatperiodens slut kommer att ha nått den moderata målsättningen.

– Vi är i alla fall väldigt nära. Och jag tror i grunden att det är en del av förklaringen till att vi har en så stark jobbtillväxt. Sverige är nu väldigt konkurrenskraftigt helt enkelt och det ger jobb.

Om moderaterna sätter upp ett nytt mål om hur lågt det svenska skattetrycket bör vara ger Fredrik Reinfeldt inget klart besked.

– Jag styrs av mycket annat. Jobben måste komma. Det ska till ytterligare kvalitetssatsningar i den svenska välfärden. Det är för mig inget underordnat.

Andra delen av den här mandatperioden och en stor del av nästa, om Fredrik Reinfeldt får sitta kvar som statsminister, kommer att präglas av satsningar på vård, skola och omsorg.

– Gör man det ansvarsfullt och stegvis så går det att förena lägre skatteuttag med ökade välfärdsinsatser. Vi gjorde ett stort hack ned från 2006 till 2007 i skattetryck. Samtidigt kan du se att intäkterna växer. Vi sänker alltså skatterna, samtidigt som vi får in mer i skatteintäkter. Varför? Jo, därför att så vansinnigt många fler jobbar.

Det har varit ett antal hårda duster mellan moderatledaren och riksdagsgruppen. (Se föregående uppslag.)

Vad säger du för att får riksdags­ledamöterna att acceptera en bensinskattehöjning?

– Att alliansen och moderaterna har utvecklat en politik som sätter jobben främst.

Inför riksdagsgruppen fyller sedan Fredrik Reinfeldt på med att finansieringen måste ske på ett sätt som inte motverkar att fler jobb skapas. Regeringen måste samtidigt ta hänsyn till att det är ”ett ansträngt resursläge i ekonomin”.

– Då måste finansieringen göras via utgiftsminskningar och till och med skattehöjningar. Helheten blir den politik som ger jobb, som håller ihop alliansen och som skapar resurser till välfärd. Samtidigt sker detta inom ramen för ett sjunkande skattetryck. Då kan jag försvara att en och annan åtgärd kanske inte i sig själv står på egna ben.

Vilka långsiktiga mål har du gemensamt med tidigare moderatledare?

– Om du frågar om moderaternas röda, eller blå tråd, så är det hela den här frihetsutgångspunkten som har handlat mycket om människors makt över sitt eget liv. Jag försöker på olika sätt, både när det gäller jobb och när det gäller valfrihet, att jobba mycket med att människor ska kunna påverka sin egen situation.