Andelen kvinnor i riksdagen har ökat successivt sedan 1930-talet. Men nu sjunker andelen för första gången sedan 1991. Precis som då har ett nytt parti tagit sig in i riksdagen. Av Sverigedemokraternas tjugo riksdagsledamöter är bara tre kvinnor.

–Kvinnor har kanske inte identifierat sig med de frågor som vi driver, säger Anna Hagwall, ledande i SD-kvinnors nätverk.

Andelen kvinnor i riksdagen är nu 45 procent – den lägsta sedan 1998. Efter valet 2006 var andelen 47 procent. Men om Sverigedemokraterna tas bort ur kalkylen har andelen kvinnor i riksdagen ändå minskat till 46,8 procent.

Efter valet 2006 var det bara Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som hade fler män än kvinnor i riksdagen. Nu har alla partier förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet fler män än kvinnor i riksdagen. Inget parti har en helt jämn könsfördelning.

Tillbakagången märks tydligast i de borgerliga småpartierna. Enligt företrädare för Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna är förklaringen att de i många valkretsar bara tagit ett mandat, och att det översta namnet på riksdagslistan har varit en man.

–Varje distrikt nominerar själva sina kandidater. Centerpartiet styrs underifrån, och vi kan inte bestämma från Stockholm hur de ska sköta det, säger Annika Qarlsson, ordförande för Centerkvinnorna.

Josefin Brink, jämställdhetspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, håller med om att det är lättare för stora partier att få en jämn könsfördelning i riksdagen.

–Vi har också den erfarenheten, att om män står på första plats på listan och kvinnor på andra finns risken att det bara blir män i riksdagen. Men därför har vi också jobbat väldigt länge och väldigt mycket med de här frågorna, säger hon.

I Moderaterna är kvinnorna istället på frammarsch. Partiet närmar sig en jämn könsfördelning, och kvinnor har kommit in på nästan alla nyvunna mandat. Moderaterna kvoterar inte in kvinnor, men satte innan valet upp ambitiösa målsättningar för en ökad mångfald bland de folkvalda.

–Vi har tidigare haft ett individperspektiv, och kanske blundat för att det är värdefullt att sträva efter mångfald, säger Margareta Andersson, ordförande för Moderatkvinnorna.

Hon är nöjd med framstegen, men menar att det finns mycket kvar att göra ute i landet, särskilt när det gäller ledande positioner i kommun och landsting.

–Kommer det att fortsätta att vara män i kommunstyrelsen och kvinnor i kulturnämnden? Som det är nu är det katastrofalt dåligt för alla partier, säger Margareta Andersson.

Carina Ohlsson, vice ordförande i S-kvinnor, håller med.

–I alla direktval har vi varannan damernas på listorna. Men i indirekta val, som till kommunstyrelsen, är det sämre ställt. Det finns mycket kvar att göra.