Utöver statens vanligen mycket låga uppräkning för inflation, t ex lönestegringar, sa kulturministern att 18 extra miljoner kronor anslås i kulturbudgeten 2010. Det råder alltså stor återhållsamhet och särskilda satsningar är huvudsakligen omdisponeringar, till exempel genom att Rikskonserter i praktiken läggs ner 2011. Även uppdragen för Riksteatern och Riksutställningar minskas – kulturministern betonade att regionaliseringen ska genomföras så att kommuner och regioner successivt tar över mer av den kulturpolitik som hittills legat på nationell nivå.

– Det har hänt mycket på 35 år. Idag formulerar Sveriges kommuner egna visioner för kulturpolitiken, sa Lena Adelsohn Liljeroth.

Som SvD tidigare skrivit, kan de regioner som är mogna införa den så kallade portföljmodellen och ta över fördelningen av statliga kulturpengar från 2011. Huvudlinjen är att styrningen ska decentraliseras, att kulturen ska ut i nya delar av samhället och att den i större utsträckning ska ha fler finansiärer än staten.

Hela kulturbudgeten 2010 kommer att ligga på 6,4 miljarder kronor.

– Andra sektorers satsningar betyder också mycket för kulturen, t ex 17 extra miljarder till kommuner och landsting gynnar bibliotek och musikskolor, sa Lena Adelsohn-Liljeroth, som underströk att staten inte är landets största kulturella bidragsgivare – det är först och främst hushållen och därefter kommunerna.

Främst bland regeringens kulturella prioriteringar står nu barn och unga. Målet är att bygga ut Skapande skola, där lärare kan söka pengar till kultur i skolan, till att omfatta hela grundskolan. Nästa år vidgas satsningen till årskurserna 4–9 och årets anslag på 55 miljoner växer till 112 miljoner.

Nästa prioritering är kulturarvet, där t ex kyrkan får ha kvar det kyrkoantikvariska stödet till 2014.

– Det är viktigt att vi har gemensamma nycklar till kulturen om vi ska kunna ha gemensam färdriktning i framtiden, sa kulturministern.

Också bättre villkor för nyskapande kultur är en prioritet, menade Lena Adelsohn Liljeroth.

Regeringen har en tydlig förhoppning om att kulturen tar större plats i fler samhällssektorer än hittills, men några nya regler som underlättar till exempel sponsring av kultur finns inte i budgeten.

– Nej, men incitament till mer privat finansiering av kulturlivet ger säkert den slopade förmögenhetsskatten, kommenterade Lena Adelsohn Liljeroth.

Som SvD tidigare skrivit får Kungliga biblioteket i uppdrag att ha nationell överblick över biblioteken. En annan nyhet är en analysmyndighet med budget på cirka 7 miljoner kronor som skapas 2011 och då tar över flera av Konstrådets uppgifter.

Den borgerliga regeringen sjösätter också nya mål för kulturpolitiken. Den nya portalparagrafen lyder:

"Kulturen ska vara en dynamisk utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling."

Tidigare mål om att motverka kommersialismens avigsidor är borta, men kvalitetskravet på offentligt stödd kultur finns kvar. Målen sammanfattas i fem punkter:

•Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.

•Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse.

•Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.

•Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan.

•Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kulturen.

Leif Pagrotsky, före detta kulturminister och Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson, tycker att det är för stort fokus på administration och byråkrati i kulturpropositionen, medan det konstnärliga perspektivet saknas nästan helt.

– Det är en väldig besvikelse att förslaget är så tunt, att det finns så få konkreta förslag och så mycket som ska utredas igen, säger han.

Det mesta i propositionen tycker han är diffust och omöjligt att förstå.

– Det går inte riktigt att recensera den, där finns inga svar, det stannar i dimman. Det är tre års bortslösat arbete och en mandatperiod förslösad, säger Leif Pagrotsky.

Den stora regionaliseringen och portföljmodellen hör till de punkter där han inte tycker att regeringen förklarar vad den egentligen vill göra, och han känner skepsis mot modellen.

De nya kulturpolitiska målen tycker han är väldigt lika de gamla, och han kan inte svara på om de kommer att omformuleras än en gång det blir ett regeringsskifte.

Siv Holma, Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson, är däremot kritisk till att skrivningen om att kulturpolitiken ska motverka kommersialismens negativa verkningar strukits ur målen.

– Den målformuleringen har bara blivit viktigare, säger hon.

Budgetpropositionen för 2010, som alltså presenterades samtidigt som kulturpropositionen, kallar Leif Pagrotsky ”reformfri”.

– Vi har en månad bakom oss med dagliga julklappar från regeringen, det har varit oerhört mycket valfläsk till alla grupper, till och med pensionärer, men för kulturen blir det en höjning på tre promille. Det är i stort sett ingenting.

Både Leif Pagrotsky och Siv Holma välkomnar emellertid utbyggnaden av Skapande skola-satsningen, men tycker att regeringen samtidigt försummar de kommunala musik- och kulturskolorna. Sivi Holma saknar också jobbsatsningar i kulturbudgeten för 2010.

– Det finns krispaket för alla andra områden, men inget för kulturen. Regeringen har inte heller löst problem som de sagt att de skulle lösa, som scenkonstens pensioner, säger hon.