Koldioxidskatten på bensin ska höjas i ett första steg med 29 öre per liter bensin – och i ett andra med ytterligare 20 öre. Så lyder förslaget från den rödgröna oppositionen.
Foto: SCANPIX (ARKIV)
SvD.se:
Hej! I dag 9.30 chattar MP:s språkrör Maria Wetterstrand om det rödgröna förslaget att höja koldioxidskatten på bensin. Häng med då – och det går bra att ställa frågor redan nu!
SvD.se:
Nu är det dags att dra igång chatten. Vi börjar med en fråga om glesbygden.
Jag förstår behovet av att göra något åt oljeberoendet. Men er politik handlar ju som ni själva säger om rättvisa, och därför undrar jag på vilket sätt er politik skapar rättvisa för de människor som knappt har råd med bil eller för de som bor på landsbygden och tyvärr är beroende av bilen?
Lasse K.
Maria Wetterstrand:
Vi använder pengar för att satsa på att få ut andra drivmedel i hela landet. Vi tror nämligen att glesbygdsbor inte bara har behov av att köra bil idag, utan också i morgon och om 10 år. Det är en ödesfråga för alla bilberoende att vi växlar över till andra drivmedel. Då måste de andra drivmedlen vara konkurrenskraftiga redan nu, annars riskerar vi att tvingas till en akut omställning om några år istället, som kommer vara mycket svårare att hantera för landsbygden. Vi kompenserar också alla som har höga kostnader för arbetspendling genom höjt reseavdrag.
Carl Johan:
Kommer ni att se till att E 85 blir billigare?
Maria Wetterstrand:
E 85 är redan skattebefriat så det är svårt att göra det billigare. Ett viktigt skäl för att höja bensinskatten är att E 85 och andra förnybara drivmedel ska vinna i konkurrensen. För då kommer fler företag att våga satsa på att ta fram och sälja alternativ. Just nu vill vi särskilt rikta stöd till biogas. Där finns större behov.
Mario:
Jag har en fråga kring att ta ut skatt på ”övervinster” i energibolagen. Framför allt på Vattenkraft som anses vara en miljövänlig energikälla. Hur vill man ta ut övervinsterna?
Maria Wetterstrand:
Vi beskattar vattenkraft och kärnkraft. Det kan ju tyckas tokigt att beskatta den miljöbra vattenkraften, men det kommer inte att öka elpriserna för konsumenten. Idag har bolagen extremt låga produktionskostnader men tar ut enorma priser hos konsumenten. Det är bättre att ta in en del av de vinsterna till staten att satsa på förnybar energi och nya drivmedel till bilar, bland annat.
KARIN:
Hur har Ni tänkt lösa detta med utbyggd kollektivtrafik i glesbygden? Alla bor ju inte i storstäder!
Maria Wetterstrand:
I glesbygden är det ofta bilen som är det mest rationella alternativet. Underlaget för kollektivtrafik är ofta svagt, även om vi vill att det ska finnas tillgång på kollektivtrafik även i många glesbygdsområden.
Berger:
Hej Maria! Är det inte oklokt att finansiera livskraftiga sociala reformer med skatt på ett drivmedel som på sikt kommer att avskaffas? Var skall pengarna tas när alla bilar går på solenergi och det inte finns något miljöargument kvar?
Maria Wetterstrand:
Vi använder intäkterna från klimatskatten på bensin till i huvudsak miljöinvesteringar. Det är alltså investeringar som behövs allt mindre ju mindre miljöförstöringen blir. Därmed minskar behovet ungefär i takt med att användningen av drivmedlen minskar. Sen är ju inte skattesystem något statiskt utan förändras hela tiden, så också i framtiden.
Patric:
Av säkerhetsskäl tycker jag det är klokt att försöka minska Sveriges importberoende av energi, men bör inte detta först ske i de storskaliga sammanhangen, som import av kol-el, innan man komplicerar vanligt folks liv genom höjt bensinpris? Vore det inte bättre att t ex skatteunderlätta miljösparande till en miljöbil istället?
Maria Wetterstrand:
Vi kan inte vänta med att ställa om utan behöver jobba i många sektorer samtidigt. Vi har tidigare fasat ut villaoljan i uppvärmningen av hus genom höjda skatter. Det blev mycket bra, med ökat företagande och bättre miljöteknik som pelletspannor och bergvärme. Sverige är inte beroende av import av kolel. Tvärtom exporterar vi el ett vanligt år och överskottet kommer att öka kraftigt närmaste åren. Då finns utrymme att satsa på elbilar, och även att stänga de äldsta kärnkraftverken. I framtiden ser jag att Sverige bör bli nettoexportör av förnybar el.
Rickhard Lantto:
På vilket sätt kommer levnadskostnaderna att sänkas totalt sett för låg & medelinkomsttagarna med er politik?
Maria Wetterstrand:
De som har sämst ekonomi är arbetslösa och sjuka. De har båda väldigt låga ersättningar och dessutom högre skatt (!). Vi vill sänka deras skatt och höja ersättningarna successivt.
Lasse:
Hej Maria! Jag kan forstå syftet med hojd skatt på fossila branslen for att tvinga fram battre kollektivlosningar och mer miljovanliga motorer men ar inte det stora problemet den befolkningsnivå vi har i varlden idag nar vi pratar om miljoproblem och resurser. Vi blir fler och fler på jorden som gor anspråk på dess resurser och det sager sig sjalvt att det inte ar hållbart i langden. Jag undrar om det inte ar viktigt att vi forsoker behålla den befolkningsnivå vi ligger på nu ugnefar (både i Sverige och ovriga varlden) genom reformer och på så satt hushålla på jordens resurser och inte plundra dom som vi gor nu? MVH/ Lasse
Maria Wetterstrand:
Befolkningsutvecklingen i världen anses inte vara ett riktigt lika stort problem idag som man trodde för några decennier sen. Men visst måste vi hushålla med resurserna, framförallt för att utvecklingsländerna också vill ha högre livskvalitet.
SvD.se:
Nu är det dags för sista frågan.
nils:
Har någon av er lyssnat på de vetenskapsmän som tvivlar på att CO2 är en giftgas som orsakar klimatförändringar?
Maria Wetterstrand:
Ja, vi har lyssnat både på dem och på alla de andra. Det vore idiotiskt att bygga politiken på att den lilla minoritet av forskare som ifrågasätter klimatförändringarna är de som har rätt.
SvD.se:
Tack Maria Wetterstrand för att du ställde upp och chattade med våra läsare, och ett stort tack till alla Er som ställt frågor. Det fanns många intressanta frågor kvar som vi tyvärr inte hann med denna gång!
Maria Wetterstrand:
Tack för bra frågor.
