Du vill att vi träffas på Bio Rio på Hornstull mitt i storstaden.

– Ja, för det är en typisk mötesplats för kulturupplevelser och samtal mellan människor. För mig är kultur ofta hemma i Kalmar, i Småland, men det är ofta i en sådan här lokal. Att ha en gemensam bas för diskussioner är extremt berikande.

Varför vill du lansera samlingslokaler som valfråga?

– Därför att det offentliga rummet är så otroligt viktigt för kulturens spridning. Under en följd av år har det offentliga rummet inskränkts och ibland privatiserats. Hemma i Kalmar har Domus-hörnan länge varit en offentlig arena, men mycket sådant har försvunnit, kanske blivit galleria. Ofta var det mötesplatsen mellan det offentliga och det privata samtalet. Då känner jag att den traditionella samlingslokalen – Folkets hus, Bygdegårdarna eller Våra gårdar – som upplåts på lika villkor för alla, för kultur, demokrati, samtal eller bildning – är jätteviktig i vår tid.

– Familjen sitter i dag inte framför samma tv, utan mycket upplevs individuellt, var och en upplever i sitt rum framför sin dator, med sin distributionskanal… Att kunna uppleva kulturen gemensamt och smälta intrycket gemensamt är viktigt, och där fyller samlingslokaler en roll.

Profilfrågan för dig är moderna mötesplatser.

– Ja, runt om i landet har vi många lokaler som också är biografer. De står nu inför ett reellt hot, genom ett tekniksprång där man går från analog till digital teknik. Det kommer att ske ganska snabbt, när någon av filmdistributörerna bestämmer sig för att leverera på ett nytt sätt. I många lokaler visas bio mer sällan, och de kommer då att stå inför en situation där de bara kan visa repiga kopior från förr. Det kommer att märkas akut med film, men samma teknik används för bildning, till exempel konferenser och dialoger där folk sitter på olika platser i landet – det är ju klimatsmart – och utbildning. Tekniken behövs också för kulturspridning, för det går ju nu att direktsända kultur till och med från andra världsdelar, till exempel opera från Metropolitan i New York. Det är småhäftigt, men det förutsätter en strategi för att sprida tekniken.

Är valfrågan att staten ska satsa?

– Ja, vi har en god tradition i Sverige, och vi har byggt upp en rikedom av samlingslokaler. Det har varit Folkets hus, kommunerna och till exempel nykterhetsrörelsen. Ofta har Boverket fördelat medel från staten för att göra lokaler mer handikappsvänliga, och en sådan fördelningsnyckel kan passa även för teknikskiftet.

Det behövs alltså en pott för uppgradering av möteslokaler?

– Ja, så att de är moderna. Annars riskerar vi att hela strukturen med möteslokaler tappar sin viktiga funktion, och den gigantiska kulturgärning som visning av modern film är, går i graven.

Har ni satt prislapp på satsningen?

– Det är inga jättepengar. Det kostar kanske 100 miljoner kronor totalt för staten. Men det finns cirka 2 500 samlingslokaler i Sverige.

Du är också förbundsordförande i Bygdegårdarnas riksförbund.

– Ja, vi har 1 400 anslutna föreningar i Sverige, men vi är en dvärg på biosidan så jag talar inte i egen sak. Jag ser det ur ett kulturperspektiv, och att det vore en stor sorg om mängder av samlingslokaler inte kan visa annat än repiga gamla filmkopior i framtiden. Sedan är det upp till dem själva och eventuellt deras kommuner att stoppa in medel, medan staten bara står för en del.

Centerns kulturprogram är nytt från i maj 2009, och betonar både amatörism och elitism.

– Ja, självklart. Det är med kultur som med friidrott, och det behövs både bredd och spets. Andras framgång kan sporra många andra.

Ni bejakar nya driftsformer av biblioteken. Kan de bli privata?

– Det viktiga är att lånen är fria, biblioteket tillgängligt och att de som söker en bok eller tidskrift kommer åt dem. Det är fel att lägga ned de perifera små biblioteken ute i byarna. Det görs för att spara pengar, men samtidigt är föreningslivet ofta intresserat av att ta över. Biblioteket är också en mötesplats, lite av uppehållsrum och värmerum för unga. Det är en sorg att se det nedlagt, och skolan blir ofta sämre, eftersom kopplingen till utbildning finns. Det kan vara ett byalag eller idrottsförening som driver i stället för kommunen.

Kan även en handelsman ta över?

– Ja, så länge det inte kostar pengar att låna, och biblioteket förblir publikt. I Småland vill man ibland lägga ner biblioteket och flytta det till skolan, men det tror jag är fel, för vuxna har inte alltid ärenden in i en skolmiljö. Bibliotekets särskilda kultur av öppenhet ska inte slarvas bort. Det ska vara ungefär som Bio Rio – lätt att gå in.

Ska biblioteken, precis som samlingslokalerna, kunna få en statlig digitaliseringspeng?

– Nej, för när boken ändrar format styrs inköpspengar över dit.

Varför vill Centern utreda 1-procentsregeln för offentlig konst när man bygger hus?

– Alla tror att det är en lag att av 1 procent av byggsummor ska gå till konstnärlig utsmyckning, men det är en rekommendation från 1930-talet. Det offentliga rummets utsmyckning är viktig, och vi vill se hur rekommendationen efterlevs. Det har ett värde att nu levande konstnärer har miljöer där de exponeras. Offentliga miljöer bör utsmyckas för det berikar vår vistelse där, och Centern tror dessutom på ett samband mellan kultur och hälsa. Vi diskuterar glatt sponsring av konst, och kan lika gärna diskutera konst i byggandet. Jag minns min egen skola, med kubistisk konst av Ebbe Ebehardsson. Konsten är inte oviktig, så låt oss gräva i 1-procentsregeln.

Enligt partiprogrammet vill C verka för försiktighet med kulturminnesförklaringar.

– Ja, ta södra Ölands världsarv. Det är allt utom tätorterna. Denna fantastiska miljö där människor har verkat i flera tusen år får nu ett skydd som innebär att vi ska sluta sätta spår. Det innebär att detta som vi tycker är fantastiskt återgår till att bli en annan sak, för naturen är ju inte statisk. Därför fick man in en balans mellan brukande och bevarande, som villkor för Unescos världsarv. Det synsättet vill vi ha in i kulturmiljölagen, KML. Vi ser också när det gäller kyrkoantikvarisk ersättning att bevarande- och brukandeintressen ofta står och boxar mot varandra tills taken bokstavligen rasar in. Båda förlorar på det. Du måste kunna bruka och bevara samtidigt, annars kommer vi att stå med massor av miljöer som vi bara bevarar, men som ingen brukar för att vi ålagt en så hård restriktion.

Ni vill luckra upp skyddet och ge större frihet att använda kulturmiljöer?

– Ja, men det är inget landsbygdsfenomen, för det kunde lika gärna ha gällt Bio Rio på Hornstull, för om den hade skyddats för hårt skulle Folkets hus-rörelsen knappast kunna driva den i långa loppet. Landskapen och kyrkorna är typfallen.

Ni försvarar en rejäl kyrkoantikvarisk ersättning.

– Ja, absolut. Inom alliansen har Centern tagit ett särskilt ansvar för pengar till vård av kulturavet med landets kyrkor. Det är nästan den enda långsiktiga utfästelsen i kulturbudgeten.

Ni vill ha större långsiktighet i tilldelning av kulturstöd.

– Ja, den årliga omprövningen ställer till mycket bekymmer, det märker vi i diskussioner med institutionerna och Kulturrådet. Man får inte den långa linjen, men det är klart att budgeten är en ordningsprocess. Inom ramen av regionaliseringen tror vi ändå att aktörerna ska kunna få skriva längre avtal och överenskommelser över fler år.

Staten blir alltså bunden till ett avtal?

– Ja, men man får en rimligare situation. De vet vad som gäller under 3–4 år, men det är inget idiotskydd mot omprövning. Vi säger också att det ska bli mer omprövningar i systemet. Det ska inte vara ”en gång inne i värmen – alltid kvar i värmen”.

Precis som Moderaterna driver Centern Skapande skola-reformen som om det vore er idé? Vems är den?

– Äh, vi hade skolcheck på programmet redan förra mandatperioden, så självklart vill vi ha Skapande skola. Vi vill att den ska omfatta även F1, alltså förskolan.

Ni lyfter fram folkbildning, kultur i hälsosyfte, kultur i turismen som regional identitetsstärkare, entreprenörskap och avdrag för sponsring och konstinköp. Är inte detta typiskt för alla allianspartier?

– Vi är ju överens i alliansen. Men Centern (precis som Moderaterna, reds anm) trycker nog särskilt på entreprenörskap i de högre kulturutbildningarna.

Ni vill se över momsen på dans respektive konserter.

– Ja, om du och jag går på konsert i eftermiddag och lyssnar på Sven-Ingvars, så är det låg moms på det. Men skulle du och jag och några till sedan börja dansa till Sven-Ingvars på en dansbana strax intill, så är det hög moms, 25 procent, fast det är precis samma musik. Det här retar dansarrangörerna. Ibland är det svårt att dra gränsen mellan dans och konsert.

Men hade det varit balett hade momsen varit låg.

– Ja, för då är du åskådare. Det känns lite tokigt och många vill ha förändring.

Ni stödjer presstödet som det ser ut i dag?

– Ja, men det har varit en lång, lidandets historia.

Ni stödjer också bred public service, men vill göra radio- och tv-licensen obligatorisk för alla.

– Ja.

Jag vill fråga om innehållet i public service. Kulturministern har personligen strukit ”underhållning” som ett av public service grunduppdrag när propositionen om ett nytt sändningstillstånd las i höstas.

– Ja, vi tycker ändå att det blev ett bra tillstånd. Vi stärkte det kulturella innehållet. Vi har inget emot underhållning. Vi vill inte att public service ska bli det där nyckelhålsmärkta, hyperhälsosamma längst in i hälsokostbutikens dammigaste hylla. Då kommer ingen människa att hitta dit. Du måste ha det lustfyllda – sport, kultur eller underhållning – parallellt med det initierade nyhetsreportaget från Gaza-remsan.

Det är alltså en kompromiss med Moderaterna?

– Ja. Jag är stolt över det beslut vi tog om public service i riksdagen, men det är ingen hemlighet att partierna har haft olika ingångsvärden om public service.

Kommer Centern verka för en större statlig kulturbudget?

– Det sannolika är nog att vi kan utverka mer kulturpengar genom samverkan med andra departement, så kallad aspektpolitik där kulturen kommer in i nya samhällsområden.

Vilken är Centerns ideologiska kärna?

– Tillgänglighet och möjlighet för alla. Både fysiskt och kunskapsmässigt genom folkbildning.

Alliansen går till val som fyra olika partier, varför ska man i kulturpolitiken välja Centern?

– Vill man ha tillgänglig och utövad kultur över hela landet ska man nog välja Centern. Vi värnar spannet från den tråkiga samlingslokalen på landet till det redan digitaliserade maskinrummet i Stockholm. Man ska kunna förkovra sig och avnjuta kultur oavsett var man bor. Tillgång till god kultur ska inte avgöras av var du bor.

Vad får C hittills inte gehör för i övriga i alliansen eller är ensamma om?

– Vi vill utreda upphovsrättslagstiftningen. Vi vill borra i den på grund av teknikskiftet. Vidare vårt mer pragmatiska sätt att se på bibliotekens driftsformer, och vår linje att lättare kunna bruka skyddade kulturmiljöer. I alliansen, en grupp på fyra där alla förhandlar, sparkar man inte alltid in varandras bollar, även om det heller inte finns något större motstånd.

Något som du fått igenom som du är nöjd med?

– Att den kyrkoantikvariska ersättningen kunde nå en sådan nivå i kristider och beslutas så långsiktigt.

KD betonar ett underifrån-perspektiv. Ni vill också ha ett samhälle byggt underifrån, men betonar samtidigt spjutspetsen.

– Jag ser ingen motsättning mellan spets och bredd. Det viktiga är att vi inte elitiserar. Basen behöver en spets att hämta inspiration ifrån, att förhålla sig till, men också att kunna bli förbannad på.

Har kultur ett egenvärde?

– Ja, absolut. Kulturen är det som skiljer människan från andra biologiska varelser, det att vi utövar, avnjuter, deltar i och uttrycker oss med kultur. Kulturen är en del av vår civilisation och demokrati, och den är värd att skydda till ett oerhört högt pris. Vi var inne på det om offentlig utsmyckning. Visst vore det rationellare att bygga grå och fyrkantiga hus, men våra liv berikas oerhört mycket mer med kultur.

FP ser en fara i att kvalitet kan urholkas när beslut fattas lokalt.

– Jag är nöjd med att regionaliseringen tar full fart och genomförs med kraft. Jag är inte ett dugg bekymrad. Det är nonsens att tro att besluten blir mer ädla för att de fattas på en annan nivå i samhället. Jag tycker att regelverket som vi har satt upp och de instruktioner vi har gett Statens kulturråd gör att vi klarar detta galant. Vi anförtror redan Region Skåne avancerad hjärtsjukvård… Hemma i Kalmar har vi annan högspecialiserad vård i landstinget, och jag måste kunna känna samma förtroende för att min region kan fatta kloka beslut inom kultur. Kvalitetssäkringen blir enkel genom de normer som vi sätter som nationella kulturpolitiska mål.

Aspektpolitik gör att kultur ska komma ut i nya samhällssektorer. Innebär det att ”nyttig kultur” börjar prioriteras?

– Kulturen ska vara fri och ha ett egenvärde. Vi ska inte dela in i god och dålig kultur. Konstnärens kulturella uttryck ska inte bestämmas politiskt, för då vore det Nordkorea. Detta är rågången, men sedan har kultur en positiv koppling till exempelvis hälsa och regional identitet och kan därmed bli väldigt viktigt i sjukvård och turism.

– För att ta ett småländskt exempel. Astrid Lindgrens författarskap står för stor integritet och vaktas som varumärke, men det kan ändå kommersialiseras i besöksnäringen så att 600 000 danskar, tyskar och svenskar åker till Vimmerby och upptäcker miljöerna i Astrid Lindgrens författarskap. Det skapar regional tillväxt och välstånd i en del av Småland, och jag ser ingen motsättning i det så länge du klarar integriteten.