Utfrågningen av Cecilia Malmström, som är tänkt att få ansvar för inrikes frågor och migrationsfrågor, sker i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Några minuter för sent välkomnas hon väkommen av utskottets ordförande.

– Det är en stor ära för mig att vara här idag, börjar Malmström sin tio minuter långa presentation av vad hon vill göra som kommissionär.

Hon ser migrationsfrågor som en av de viktigaste i EU just nu.

– Inget land kan själva lösa den frågan, säger hon och nämner att det med både Lissabonfördraget och Stockholmsprogrammet på plats finns en unik chans att verkligen göra något.

– De visioner jag kommer presentera är hämtade från Stockholmsprogrammet, säger hon.

Bland annat nämner hon ökat samarbete mellan polismyndigheter i olika medlemsländer. Konkret vill också arbeta för ett gemensamt asylsystem och lyfta frågan till global nivå. Det innebär att både kontrollera den illegala invandringen och stötta tredje länder, men också öka möjigheten för arbetskraftsinvandring till EU.

– Vi måste kontrollera irregulär migration på ett effektivt sätt. Avsaknaden av inre gränser innebär att vi måste ha ett starkt skydd av de yttre gränserna, säger hon.

Cecilia Malmström vill också ta fram ”en intern säkerhetsstrategi” för att bekämpa alla typer av hot.

Polisen och gränskontroll ska integreras och kampen mot den organiserade brottsligheten – terrorism, narkotikasmuggling, trafficking – ska stå i fokus. Bland annat vill hon att EU:s gränskontrollbyrå Frontex få utökade resurser - förslag som finns med i Stockholmsprogrammet.

– En av mina första åtgärder blir att ta fram en handlingsplan hur Stockholmsprogrammet ska förverkligas, förklarar Malmström.

Första frågan till den svenska kandidaten blir från den maltesiska ledamoten Simon Busuttil, som tar upp flyktingsituationen i Medelhavet. Han undrar hur Malmström ska stoppa den illegala invandringen till bland annat Malta.

– Jag är redo att tillsammans med er ta itu med problemet. Vi måste stärka Frontex, vi måste stärka solidariteten mellan medlemsländerna och vi ska snart ha ett asylkontor på Malta. Vi ska också snart se över det återvändarprogram som finns och jag se om det går att göra permament.

– Vi ska också titta oå vad tredjeländer och transitländer kan göra. Alla måste göra något, svarar Malmström.

Nästa fråga handlar om skyddet för de mänskliga rättigheterna. En socialdemokratisk ledamot undrar hur Malmström ska skydda de mänskliga fri- och rättigheter, bland annat när EU nu förhandlar om utbyte av bankinformation med USA, det så kallade Swift-avtalet och försöker ta fram ett system att lagra och registrera uppgifter om flygpassagerare.

Frågan handlar också om vad som händer när EU:s Eurodac-register – en databas med fingeravtryck från asylsökande – börjar användas av polis – något som inte var tanken från börja.

– Jag gör ett åttagande här och nu: vi ska göra en genomgång av alla databaser vi har i EU, vad vi har, vad vi saknar och vad vi kan göra, säger Malmström.

Cecila Malmström får också en fråga om hon vill göra det obligatorisk för medlemsländerna att bidra med utrustning till Frontex, eller om hon till och med vill att EU:s gränskontrollmyndighet får egen utrustning.

– Som jag sagt tidigare kommer jag lägga förslag om hur Frontex ska förstärkas. Det handlar om förslag om specialistavdelningar, förslag om hur Frontex ska samarbeta med andra byråer och jag kommer också föreslå att Frontex får möjlighet att köpa egen utrustning. Idag gör medlemsländerna åttaganden som sedan inte förverkligas. Frontex måste ha ha möjlighet att genomföra operationer och personal, bland annat för att skydda mänskliga rättigheter, svarar Malmström.

Den gröna gruppen undrar hur den lagliga invandringen till EU kan stärkas. Malmström svarar att EU nu måste skapa lagliga vägar in i unionen och tydliggöra vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för till exempel arbetskraftsinvandrare.

Hon nämner bland annat en genomgång av systemet för arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare inom EU – ett system som inte fungerar idag enligt Malmström. Hon vill också arbeta med ett system för säsongsarbetare och för lärlingar och praktikanter.

Följande fråga handlar om kampen mot terrorism – ett prioriterat område för Malmström enligt henne själv. Malmström vill se en genomgång av ”alla de verktyg vi har: databaser, samarbete med tredje länder, vår lagstiftning”.

– Jag ska lägga fram min utvärdering till er inom kort, säger hon och betonar att skyddet för mänskliga rättigheter måste vara starkt trots kampen mot terrorism.

– Vi ska lägga fokus på terrorismens offer. Det är ett förslag jag kommer att lägga.

Däremot säger Malmström att det inte handlar om att ta fram nya lagförslag, utan om en bred genomgång. ”Men det kanske finns hål vi måste täppa igen”, säger hon.

Bland annat Italien har skrivet avtal med Libyen om återvändande av invandrare. Just avtal med tredjeländer blir allt viktigare i EU:s migrationspolitik, men avtal med Libyen är kontroversiellt då det finns vittnesmål om hur flyktingar behandlas illa och för att landet inte skrivit under Geneve-konventionen.

– Det här är en svår fråga. Det är inte lätt och kommer att ta lång tid, men vi måste samarbeta. säger Malmström.

Mario Borghezio från italienska Lega Nord anser att länderna vid Medelhavet får ta för stor del av bördan för flyktingströmmarna från Afrika. Han vill se större solidaritet mellan länderna och vill ha en större ansvarsfördelning. Hans föreslår också gemensamma mottagarcenter.

Malmström svarar att ansvaret ytterst ligger på det enskilda medlemslandet som en asylsökande kommer till och att inte alla flyktingar kommer till EU via Medelhavet, utan också via flyg till andra medlemsländer.

Utfrågningen hettar till något när en ledamot från det nederländska invandrarkritiska partiet Partij voor de Vrijheid anklagar Malmström för att förespråka ”massinvandring”.

– Jag vill verkligen inte se er som kommissionär, det kan jag uppriktigt säga, säger Louis Bontes.

Malmström väljer att inte gå in i en diskussion om just det, utan säger att alla länder måste ta sitt ansvar.

En av frågorna på agendan är kvinnliga migranter som flyr från könsbaserat våld. Malmström får frågan hur hon ska se till att dessa kvinnor får ett starkt skydd i hela EU. En annan fråga är om det går att införa en gemensam strategi för att stoppa kvinnlig könsstympning.

– Vi måste alltid beakta detta i asylprocessen. Det vill jag titta närmare på och vi ska vidta åtgärder för att bekämpa könsstympning, säger hon och fortsätter:

– Jag vet att det spanska ordförandeskapet tittar närmare på det här. Lagstiftningen varierar från ett land till ett annat, men vi måste samarbete mer.

En stor del av frågorna handlar om illegal invandring till EU. Malmström får nu frågan om hur hon ska hantera problemet med personer som luras hit med löfte om arbete, men som sedan utnyttjas i till exempel sexhandeln eller av skrupelfria arbetsgivare. En konkret fråga är om arbetsgivare ska kunna straffas – något ett EU-direktiv gör gällande.

– Vi får inte tillåta arbetsgivare att använda arbetstagare som blivit insmugglade, men det ligger på en nationell nivå att övervaka. Det jag kan göra är att se till att medlemsländerna inför direktivet och det kommer jag att göra.

Malmström får också en fråga om EU:s så kallade Swift-avtal, där USA får tillgång till uppgifter om banktransaktioner som EU-medborgare gör. Just nu finns ett tillfälligt avtal på plats, men tanken är att detta ska bli permanent. Malmström ser avtalet som viktigt.

– Jag har klara bevis på att Swift hjälper oss i jakten på terrorister, säger hon.

Inom EU pågår just nu ett intensivt arbete för att ta fram ett gemensamt asylsystem till 2012. En del frågor återstår dock att lösa, bland annat om den så kallade Dublin 2-förordningen. Det gör att det fortfarande inte är säkert att EU når ända fram.

– Det blir en svår debatt för oss alla. Men om vi vill bli klara till 2012 måste vi komma igång nu, säger Malmström.

En annna olöst fråga just nu är databasen SIS II – en databas för gränskontroll med information om personer som söker asyl. Databasen är kraftigt försenad och har kostat betydligt mer än vad som först var tänkt. Malmström medger att det är en svår fråga, men att databasen är viktig och att förhoppningen är att man nu är inne på rätt spår.

En utskottsledamot undrar om det verkligen är lönt att gå vidare med andra databaser, som till exempel ett PNR-systemet med uppgifter om flygpassagerare, innan man löst alla problem med SIS II. På det svarar Malmström att många av databaserna är viktiga.

SvD.se har tidigare skrivit om EU-kommissionens tankar kring ett system för elektronisk registring av resor till och från EU:s medlemsstater. Systemet ska gälla alla icke-EU-medborgare. Nu säger Cecilia Malmström att systemet inte kommer inrättas förrän problemen med SIS II är lösta.

Malmström vill också stärka Europol och öka utbytet av information.

– Medlemsländerna kan inte hålla på den information de har, säger hon.

Svenska socialdemokraten Anna Hedh tar upp att Malmström lovat att ta fram ett direktiv mot människorhandel. En överenskommelse har varit nära tidigare, men nu hoppas Malmström att arbetet snabbt ska komma igång igen.

– Det brådskar, säger Malmström.

Däremot betonar Malmström att EU inte har kompetens att harmonisera lagarna i de olika medlemsländerna, och att detta inte kommer ingå i det kommande direktivet.

Moderaten Anna Maria Corazza Bildt vill veta mer om Malmströms visioner inom asyl- och migrationspolitiken. Malmström svarar att hon vill se en politk som basears på solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter. Asylsökande, säger Malmström, ska få det skydd de behöver samtidigt som legala vägar möjliggörs.

– Men vi måste också komma ihåg att den irreguljära migrationen är ett problem. Vi ser hur tusentals migranter drunknar i Medelhavet och hur personer blir offer för trafficking.

Utfrågningen börjar närma sig sitt slut. Cecilia Malmström får en fråga om datalagringsdirektivet och säger att direktivet ska granskas nästa år. Och hon får också frågor om parlamentets insyn i olika lagprocesser och svarar att hon ska se till att parlamentet får de dokument som de har rätt till.