– Absolut, svarade Reinfeldt, och tillade att det man i regeringen ogillar är när man går direkt från gymnasieskolan till komvux. Socialdemokraternas Mona Sahlin å andra sidan tycker att möjligheten att läsa upp sina betyg och komplettera på komvux är en möjlighet som måste öppnas för fler.

– Man måste alltid ha den chansen, alltid, sade Mona Sahlin.

Ytterligare en fråga som ställdes till statsministern var hur man ska hantera att antalet elever som lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet ökat under regeringens tid vid makten.

Reinfeldts menade att lösningen är att satsa på en skola med riktiga lärlings- och yrkesutbildningar.

Stor vikt lades också på ordning och reda i klassrummet.

– Man kan ha disciplin i skolan både med ramar och kramar, sade Maud Olofsson och fick kritik av Maria Wetterstrand.

– Det man sett i den här regeringen är att man vill öka disciplinen, medan vi tycker att man ska satsa på andra åtgärder än bara disciplinära, sade Maria Wetterstrand.

Jan Björklund (FP) fick bland annat frågan varför skolk ska synas i betygen, och svarade att skolket är ett stort problem och att man har sett att närvaron i skolan ökat när frånvaron registrerats. ”Skolan ska lära ut kunskaper men skolan ska också fostra”, sade han.

– Risken är att det följer med en genom livet, sade Maria Wetterstrand.

Lars Ohly anklagade vidare regeringen för att ha skapat ”en flumskola” med 3000 färre lärare.

– Det är inte bara mer resurser utan också ett ledarskap som behövs, replikerade Maud Olofsson.

– Att visa ledarskap tycker jag är att hitta redan i förskolan de som verkligen behöver hjälp, sade Mona Sahlin.

På frågan om föräldrar ska sitta med i klassrummet svarade Jan Björklund att han ytterst inte tror att man kan tvinga någon, men att det finns situationer då detta skulle vara en bra lösning. ”Självklart tycker jag skolan och hemmet ska samarbeta”, sade han.

– Föräldraansvaret är oerhört viktigt och bör spela en större roll i skolan, men det ska inte vara som ett straff, sade Sahlin.

Därefter följde ett par snabba ja och nej-frågor.

Maria Wetterstrand fick frågan om det är bra med kvarsittning, och svarade: nej, ta bort.

Är det rätt att stänga av elever som missköter sig?

Maud Olofsson: nej, hitta andra former.

Ska man få betyg i ordning och uppförande?

Göran Hägglund (KD): nej.

En annan fråga som debatterade var betygssystemet.

Alliansen vill ha betyg från årskurs sex medan den rödgröna oppositionen säger årskurs sju. Mona Sahlin betonade att det är viktigt att man för lärare, elever och föräldrar skull enas om en överenskommelse.

Att antal MVG i skolorna ökat medan kunskapen i internationella mätningar minskat, förklarade Lars Ohly beror på att betygen inte mäter kunskapen på ett bra sätt.

– Det behövs utvecklade skriftliga omdömen, feedback som inte är en bokstav på ett papper, tillade Maria Wetterstrand.

Jan Björklund vill införa fler nationella prov, medan Fredrik Reinfeldt menade att problemet är att betygen kommer i för få steg. Från och med 2012 kommer regeringen därför införa ett nytt betygssystem med totalt sju betygsnivåer, sade han.

– Det man kan konstatera är att de förslagen inte håller några tydliga kriterier, kommenterade Maria Wetterstrand.

Alla partiledarna var däremot överens om att elever skall kunna överklaga sina betyg.

Det omdebatterade förslaget om burkaförbud kallade Lars Ohly ”ett ickeförslag för ett ickeproblem”, men Göran Hägglund tyckte att det är viktigt för skolmiljön att man kan se varandra i ögonen, men att det samtidigt är en fråga som är upp till skolorna själva att lösa.

Andra frågor som lyftes var fria skolvalet, segregationen och likvärdighet. Även friskolevinster och problemet med obehöriga lärare debatterades under programmet.

Bara timmar före tv-debatten släppte de rödgröna rapporten ”Fyra år med ökade klyftor”. Där anklagade Mona Sahlin, Lars Ohly och Maria Wetterstrand de borgerliga partiernas skolpolitik bland annat för att stänga dörrar för många ungdomar.

”Den borgerliga regeringens utbildningspolitik har inneburit ett paradigmskifte i det tysta. Elever delas upp tidigare, där den som haft svårigheter eller vill ändra bana förnekas en andra chans”, hette det i rapporten.

De tre partiledarna kritiserar även regeringen för att man tidigarelägger de val som varje elev måste göra, samt att dessa val får allt större betydelse. I vad man kallar ”den borgerliga sorteringsskolan” ger man flera exempel på negativa konsekvenser av alliansens skolpolitik: barn i sex–sju års ålder får betygsliknande omdömen, färre lärare, sänkta kunskapskrav på gymnasiets yrkesprogram och färre komvuxplatser.

Man har även lovat att alla gymnasieelever, oberoende av vilket program de väljer, ska få möjlighet att nå högskolebehörighet inom ramen för sitt ordinarie program - detta som en reaktion på Alliansens förslag om lärlingsutbildningar som en alternativ väg till yrkesexamen. Bland Alliansens skolreformer ingår, förutom 30 000 lärlingsplatser i gymnasiet, bland annat ett nytt betygsystem med fler steg, betyg från årskurs 6 med start hösten 2012, samt utökad fortbildning för lärare och mer lärarledd undervisning.

Alliansen vill även införa en ny kunskapsinriktad läroplan för grundskolan, samt en ny läroplan för förskolan med ett ökat pedagogiskt innehåll.