2007, det var tider. Den lägsta arbetslösheten på 15 år och miljardöverskott i de offentliga finanserna. När Moderaternas partistyrelse hösten det året gav finansminister Anders Borg i uppdrag att ta fram en politik för ”jobb, kunskap och välfärd” var det ekonomiska läget fortfarande utmärkt. Arbetsgruppen skulle bland annat föreslå reformer för att nå full sysselsättning.

Det var då det. Nu är verkligheten en annan.

Om ett år spås arbetslösheten vara uppe i 11 procent och överskottet har redan bytts i miljardunderskott. Reformutrymmet de kommande åren är obefintligt, trummade Moderatledaren Fredrik Reinfeldt och Anders Borg in på måndagen när arbetsgruppens rapport presenterades. Nu handlar det om att ta ansvar för de offentliga finanserna. Det är det valrörelsen 2010 kommer att handla om, underströk Anders Borg.

Moderaternas ledarduo signalerade att några radikala politiska förslag inte är att vänta. Ett av recepten i rapporten lyder istället: ”det är centralt att politiken inte förändras”. Det som skissas är mer av den politik som dominerat den här mandatperioden, mer av regeringens ”arbetslinje”. Det handlar både om ytterligare inkomstskattesänkningar och skattelättnader för företag. Båda sakerna ska stimulera till högre sysselsättning.

I förslaget finns också sådant som inte riktigt rimmar med renläriga nya moderater, som skattesänkningar även för icke-arbetande pensionärer och mer arbetsmarknadspolitik. Allt under förutsättning att statsfinanserna så tillåter. För ansvar är ledordet framför andra.

Det mesta känns således igen, antingen från valrörelsen 2006 eller från regeringens budgetpropositioner de senaste åren.

Men i en intervju i SvD juni 2007 slog partisekreteraren Per Schlingmann fast ”vi vinner aldrig valet 2010 på samma sätt som vi gjorde sist”. Han tillade: ”nästa val vinns huvudsakligen på vad vi vill göra från 2010 och framåt”. Den uppfattningen har han vädrat många gånger. Men den värsta lågkonjunkturen sedan 30-talet kan ha fått partistrategerna att tänka om. Kalkylen förefaller i dagsläget att vara att ansvarstagande är ett tillräckligt starkt trumfkort för att nå framgång i nästa val, när både stats- och finansministrarna är M-märkta.