Fethi Altunay och hans arbetskamrater börjar jobba i bageriet omkring klockan fyra på morgonen. Därför blir det inga sena kvällar. ”Jag brukar lägga mig vid niotiden på kvällen”, säger Fethi Altunay.
Foto: YVONNE ÅSELL
Tuncay Arikan rullar den gröna mandelmassan runt den bruna stången med ett tiotal olika ingredienser. Den bruna massan blir inkråmet i ”dammsugarna” han gör. Vid ett annat bord bakar Fethi Altunay pistage- och kanelbullar. I kylen står semlorna på rad.
Haydar Akan och hans bror driver ett konditori och bageri med 20 anställda i Stockholm.
–Vi är inte inriktade på turkiska bakverk. Vi gör europeiska, säger Haydar Akan.
Hans hemland Turkiet tillhör ett av länderna som vill in i EU. Sedan mitten av 1960-talet har landet nära relationer med unionen, men ett medlemskap är fortfarande relativt fjärran. Närmast att komma in är Kroatien även om förhandlingarna för tillfället har gått i stå på grund av en gränskonflikt med Slovenien.
Turkiet är dock det land som har knackat längst på unionsdörren. Och turkar finns och har funnits länge i EU-länderna. Enligt vissa beräkningar bor omkring fem miljoner personer med turkiska rötter i EU. Av dem bor omkring tre miljoner i Tyskland och cirka 100000 i Sverige.
Haydar Akan och hans familjs historia är en bra illustration av turkarnas närvaro i Europa under modern tid. Hans pappa bodde i Belgien i mitten av 1960-talet och i Tyskland på 1970-talet. Hans bror fanns då i Sverige. Han själv och resten av familjen var kvar i hemlandet. 1976 kom Haydar Akan till Sverige. Efter ett halvår började han jobba som hemspråkslärare i Botkyrka. Han är utbildad gymnasielärare i botten. I början av 2000-talet blev han delägare i företaget.
Redan 1987 ansökte Turkiet om att få ingå i unionen. Först 2004 fick landet officiell kandidatstatus. Men förhandlingarna går trögt. Motståndarna, till exempel Frankrike, menar att även om Turkiet uppfyller villkoren för att bli medlem klarar inte unionen att ta emot ett så stort land. Det skulle innebära stora påfrestningar som att billig turkisk arbetskraft skulle översvämma EU.
–Ett turkiskt medlemskap leder snarare till att många turkar som idag bor i EU skulle flytta tillbaka. Möjligen skulle en nackdel för Turkiet kunna bli att de välutbildade flyttar till EU, säger Ingmar Karlsson, tidigare svenska generalkonsul i Istanbul och författare till flera böcker om Turkiet.
Haydar Akan menar att ett medlemskap innebär fördelar för både EU och Turkiet.
–Det skulle leda till förstärkt demokrati, bättre ekonomi och förmodligen lägre arbetslöshet. För EU skulle det betyda tillgång till en stor marknad, inte bara i Turkiet utan också i länderna runt omkring.
Förutom rädslan för massinvandring tror Haydar Akan att motståndet också handlar om makt i unionen. Ingmar Karlsson är inne på samma sak.
–Kommer turkarna med så ska de ha minst lika många parlamentsplatser som de stora länderna Tyskland och Frankrike. Man kan inte begära att de ska få det på bekostnad av de små länderna, som Malta, Slovenien och Sverige. Där måste de stora staterna jämka med sig. Där är väl en sko som klämmer.
Turkiet är ett sekulärt, men till största delen ett muslimskt land. Ett skäl för dem som inte vill att landet ska komma med i EU är att det då finns risk för att unionen importerar radikal islamism. Förespråkarna för ett medlemskap menar att det är ett okunnigt synsätt.
–Bilden av turken i Europa är präglad av turkiska getton i de europeiska storstäderna för 40 år sedan, säger Ingmar Karlsson.
Haydar Akan vänder också blicken mot Europa.
–Radikalismen bland turkiska muslimer är mer utvecklad i väst än i Turkiet. Tyskland har bland annat tillåtit sådana grupper, säger han.
Şevket Pamuk , professor i ekonomisk-historia och just nu verksam i London, menar att Turkietskeptikerna i EU och EU-skeptikerna i Turkiet föder varandras ömsesidiga motstånd.
–Den växande turkiska nationalismen har gjort att regeringspartiet har sneglat mer och mer åt det nationalistiska hållet och har inte fört närmandet till EU framåt särskilt mycket de senaste tre åren.
För att få bli medlem i EU måste ett kandidatland bland annat uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna (se nedan). Ett av villkoren är man kan garantera demokratiska fri- och rättigheter. Det har ifrågasatts om Turkiet verkligen gör det.
Amnesty har inga synpunkter på om Turkiet ska få bli medlem eller inte. Däremot konstaterar man att landet fortfarande har problem som rör mänskliga rättigheter. Enligt Maria Bexelius, vikarierande pressekreterare på Svenska Amnesty, handlar det bland annat om kränkningar av yttrandefriheten, tortyr och våld mot kvinnor.
Sverige är en ivrig förespråkare för EU:s utvidgning och att Turkiet ska bli medlem. Det är en linje som omfattas av samtliga riksdagspartier. När Sverige tar över som ordförandeland i EU den 1 juli finns utvidgningen med på dagordningen. I Sveriges gemensamma 18-månadersprogram med Frankrike och Tjeckien för EU betonas vikten av att förhandlingarna med Kroatien och Turkiet går framåt.
– Jag är övertygad om att ett turkiskt medlemskap på ett avsevärt sätt skulle stärka den europeiska unionen. Vår globala betydelse skulle tillta dramatiskt, vi kommer att vara en brygga mellan Europa och den muslimska världen. Vi kommer att visa sekulära samhällens möjligheter till framgång i en allt mer globaliserad värld, säger utrikesminister Carl Bildt (M).
Även om Bildt är optimistisk är det en lång väg och en rad problem som måste lösas, till exempel Cypernfrågan, innan Turkiet kan träda in i EU.
–Det är alltid svårigheter. Hela processen som började med sex länder har varit kantad av svårigheter. Nu är det många som klagar över konstiga turkar och säger att det kommer att bli mycket besvärligt. Den som är rädd för svårigheter ska ägna sig åt något annat än att forma framtiden, säger Carl Bildt.
Fotnot: Şevket Pamuks bror är litteraturpristagaren Orhan Pamuk.
