Finansdepartementet spår att tillväxten i Sverige blir negativ nästa år. Det är sjätte gången det händer sedan 1950, samtliga år har en borgerlig regering suttit vid makten.

Är det en förbannelse?

– Det är en global efterfrågenedgång, som förmodligen är den största vi har sett på 35 år. Det är svårt att hävda att det påverkas av vilken regering som sitter i Sverige, säger Fredrik Reinfeldt.

Opinionsmässigt verkar rege-ringen hittills närmast ha vunnit på krisen. Och ett framgångsrikt svenskt ordförandeskap i EU hösten 2009 skulle kunna skapa de varma uppvindar som allianspartierna behöver inför valåret 2010.

Det finns ingen större framgång än om Fredrik Reinfeldt kan spela en roll för att få till stånd ett globalt klimatavtal för att minska utsläppen av växthusgaser. I december hålls FN:s klimatkonferens i Köpenhamn, där frågan om det nya avtalet som ersätter Kyotoprotokollet ska avgöras. EU är en viktig part och Sverige samordnar EU-gruppen där.

Men finanskrisen har gjort en redan svår uppgift svårare.

– En hel del av den politiska energin som fanns för ett par år sedan har försvunnit, konstaterar Fredrik Reinfeldt.

Ändå har de två länder som avtalet hänger på rört på sig. Tillträdande presidenten Barack Obama har uttalat att USA ska engagera sig ”kraftfullt” i ett internationellt avtal. Kina har antagit en nationell handlingsplan mot sina koldioxidutsläpp.

Världens förväntningar är enorma, men den ekonomiska krisen har kommit emellan i många länder.

– Nu är det färre axlar det vilar på att vara drivande i den pro-cessen. Väldigt många använder istället beräkningar som syftar till att det egna landet ska göra mindre.

Ett nytt klimatavtal kommer knappast att se ut som Kyoto- avtalet och blir troligen svagare, tror Reinfeldt.

– Jag är osäker på om det kommer att vara ett avtal där världen sätter ett globalt mål som alla arbetar mot. Så låter det inte nu.

Fredrik Reinfeldt ser framför sig en ”bukett av åtaganden”, olika för olika länder men som ändå går tillräckligt långt för att parterna ska tro på de andras löften.

Ett problem är att få USA:s kongress att säga ja till avtalet, vilket inte ens inträffade när Bill Clinton var president.

– Det är möjligt att man måste hitta ett svar som inte bygger på den typen av ratifikation, men åtagandet måste ändå kännas trovärdigt.

I så fall blir avtalet svagare, eftersom det då inte blir juridiskt bindande.

Under stor dramatik enades EU-länderna om sitt klimatpaket för ett par veckor sedan. Polen, Tyskland och Italien förklarade att klimatåtgärder blir för dyra i en tid av ekonomisk kris. Paketet har kritiserats för att vara urvattnat och för att stora delar av utsläppsminskningarna får göras i utvecklingsländer. Statsministern beskriver det ändå som en framgång, men inte enbart.

– Nu har i alla fall EU hållit fast vid sina mål och visat hur man kan fördela insatserna sinsemellan.

Du brukar betona vikten av att det finns ett pris på koldioxid- utsläpp. Men många utsläppsrätter ges gratis till den elintensiva industrin i EU och till kolkraftverken med störst utsläpp. Vad tycker du om det?

– Att klimatpolitiken i Europa tappar i effektivitet, och det kommer att bli dyrare. Men om inte EU hade funnits så hade många av de här länderna inte gjort någonting.

En mindre uppmärksammad prio-ritering för Fredrik Reinfeldt under hösten blir att slutföra arbetet med en gemensam migrations- och asylpolitik för EU.

– Ja, vi har ju det som ett huvudnummer under vårt ordförandeskap, säger Fredrik Reinfeldt som tror att det kan fattas beslut på det sista ”svenska toppmötet” i december nästa år. Migrationsminister Tobias Billström har talat om att reformen, med gemensamma EU-regler för asylprocessen, kommer att leda till en jämnare fördelning av flyktingar mellan länderna i unionen.

Vad skulle en jämnare fördelning av flyktingströmmarna betyda för Sverige?

– Ja, rimligen att färre söker sig hit, säger Fredrik Reinfeldt.

I moderaternas nyss klubbade plattform inför EU-valet står det att ”om alla medlemsstater tar sitt ansvar kan EU som helhet göra mer på asylområdet”. Man påpekar alltså att EU-reformen innebär att andra ska göra mer, inte att Sverige ska göra relativt sett mindre.

Enligt Fredrik Reinfeldt har kvaliteten i Sveriges flyktingmottagande bidragit till att många har sökt sig hit. Och EU:s gemensamma asylpolitik innebär att kvaliteten inom hela unionen ska höjas.

– Det är klart att vi tycker att i ett EU med inre rörlighet, så borde fler ha den typ av kvalitet att asylsökande sprider sig över hela EU.