Det är lång och bitter strid om EU:s telekompaket som nu är i slutfasen. Paketet, som innehåller fem direktiv om så vitt skilda saker som ökad konkurrens på telekommarknaden till investeringar i nya fibernät, har orsakat storbråk mellan Europaparlamentet och EU:s medlemsländer.

I fokus för bråket har yttrandefrihet och integritet på internet stått – parlamentet har drivit frågan om att ingen ska kunna stängas av från nätet utan en rättslig prövning och att grundläggande rättigheter som rätten till privatliv och möjligheten att inhämta information ska gälla även på nätet.

På andra sidan har ministerrådet stått. Flera medlemsländer, däribland Sverige, har ansett att frågan inte hör hemma i telekompaket och att internetanvändares rättigheter redan regleras i andra EU-direktiv.

Samtidigt har Frankrike sett parlamentets krav som ett hot mot möjligheten att stifta lagar för att kunna stänga av personer som fildelar upphovsrättsskyddat material – en möjlighet som den franske presidenten Nicolas Sarkozy är varm anhängare av.

Men nu verkar bråket vara över. Inför parlamentets debatt om telekompaketet i morgon tisdag och slutomröstningen på onsdag har en kompromiss nåtts mellan ministerrådet och parlamentets största partigrupper. Därmed tror många att omröstningen i parlamentet blir en ren formalitet.

Kompromissen innebär bland annat att endast domstol ska kunna besluta om avstängning av internetanvändare och att det i telekompaketet betonas att internetanvändare ska skyddas av de grundläggande rättigheterna.

– Vi har fått igenom omkring 90 procent av det som vi ville ha, säger en nöjd Lena Ek, Europaparlamentariker för Centern, till SvD.se.

Hon sitter med i parlamentets industriutskott, som för två veckor sedan röstade för ett tilläggsförslag om att ingen ska kunna stängas av från internet utan rättslig prövning.

Därmed sattes striden på sin spets – när ministerrådet sade blankt nej till utskottets krav hotade parlamentet med att rösta ner hela telekompaketet. Det fick enligt Lena Ek ministerrådet att backa.

– För medlemsländerna är telekompaket viktigt för den ekonomiska tillväxten och jobben. När marknader öppnas upp och konkurrensen ökar hoppas medlemsländerna att det ska leda till en ekonomisk skjuts framåt. Därmed har regeringarna också varit villiga att förhandla i frågan om rättigheter på internet, säger hon.

Också Christofer Fjellner (M) har slagits för att stärka skyddet för internetanvändare. Han är nöjd med delar av kompromissen, men hade velat se tydligare skrivningar om att internetoperatörer inte ska kunna hållas ansvariga för vad deras kunder gör på nätet.

Samtidigt betonar han att telekompaketet innehåller en rad förslag som ska stärka konsumenternas intressen. Det handlar bland annat om att företag som äger nät ska tvingas öppna upp dessa för konkurrenter, att kunder ska vara garanterad den bredbandshastighet de betalar för och att internetoperatörer ska tvingas informera om eventuella inskränkningar i tillgången till olika sajter.

– Det är lite synd att många av de positiva delarna av telekompaketet försvunnit i debatten. Föreställningen att telekompaketet är skapad för att hota internet är inte sann, utan i grunden handlar det om att stärka användarnas rättigheter, säger Fjellner.