Foto: ILL:Helena Shutrick
- Det kan låta väldigt flummigt, jag förstår att det gör det.
EU-minister Cecilia Malmström har just blivit ombedd att berätta hur Östersjöstrategin ska fungera. Hur den ska göra det sjuka havet friskare, få ekonomin att blomstra och göra regionen tryggare.
EU-ministern är inte ensam om att ha problem med att förklara syftet och innehållet i det som kommer att vara en av Sveriges prioriteringar under halvåret som EU-ordförande.
Göran von Sydow är statsvetare på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier. Han påpekar att EU-kommissionen ännu inte lagt fram sitt förslag till strategins utformning.
- Därför finns det inte så stor konkretion i det hela ännu. Det har varit lite svårt att fånga exakt vad syftet ska vara, säger han.
Strategin är enligt Göran von Sydow typisk svensk i den meningen att den bygger på frivilligt samarbete. Det krävs alltså fortsatt engagemang från alla inblandade för att det ska bli en framgång.
En Sieps-rapport om de svenska prioriteringarna pekar på att ett svenskt syfte kan vara att försöka balansera exempelvis EU:s strategi för Medelhavsregionen.
- Det är nog lite geopolitiskt, att man försöker dra fokus upp mot vår region. Varje gång Sverige eller Finland har ordförandeskapet så försöker man göra det, säger Göran von Sydow.
Östersjöstrategin har planterats i EU av den svenska regeringen. Tanken är att de åtta Östersjöländer som är EU-medlemmar, alltså alla utom Ryssland, ska samarbeta om flera politiska mål.
Det viktigaste är att göra insatser för att rädda den hotade havsmiljön. Inga nya pengar ska skjutas till, men befintliga EU-medel som jordbruksstöd och regionalpolitiska pengar ska användas smartare. I dag förvärrar de ibland problemen.
- EU:s jordbruksstöd gör att det pumpas ut ännu mer föroreningar i Östersjön, det är inte särskilt intelligent, säger Cecilia Malmström.
Men kommer strategin verkligen att leda till att Östersjön blir friskare? I 17 år har Östersjöländerna, inklusive Ryssland, samarbetat för en renare havsmiljö under Helsingforskonventionen, Helcom, och för bara ett år sedan enades alla regeringar om en handlingsplan för Östersjön.
Vad kan EU åstadkomma som inte Helcom kan?
- Huvudpoängen är att använda EU:s muskler för att få Helcoms handlingsplan för Östersjön genomförd, säger miljöminister Andreas Carlgren.
Han vill att Östersjöregionen ska kunna genomföra EU:s marina direktiv snabbare än vad som görs i resten av EU.
Men både Världsnaturfonden, WWF, och Svenska naturskyddsföreningen ser stora brister i den text som kommissionen hittills har arbetat fram och som ska presenteras i juni.
- De två stora miljöproblemen i Östersjön, fiskeproblematiken och jordbruksproblematiken, omnämns bara svagt i texten. De måste bli mer integrerade med miljöfrågorna och länkas ihop med Östersjöstrategin, säger Åsa Andersson vid WWF.
Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson konstaterar att Sverige kommer att få arbeta hårt under sitt EU-ordförandeskap för att få in konkreta åtgärder i texten. Han saknar mål för miljöförbättringar och tidtabeller för när de ska nås.
Ambitionsnivån i den nuvarande arbetsversionen är att ”redan beslutade åtgärder ska genomföras”, eller ”fortsatt forskning”.
- Det är ju sådant som redan är överenskommet. Jag ser inga nya, starka initiativ på miljösidan, säger Mikael Karlsson.
Däremot medger miljöorganisationerna att det finns en styrka med Östersjöstrategin som kan göra den framgångsrik.
- Enda sättet att rädda Östersjön är en integrerad förvaltning, som samlar alla länder och alla sektorer. Östersjöstrategin har det angreppssättet, säger Åsa Andersson.
Även Mikael Karlsson ser styrkan i att Östersjön tack vare strategin pekas ut som ett pilotområde för att gå snabbare fram med EU:s marina direktiv.
- Men ska man lyckas måste mål och tidsplaner, tydlig ansvarfördelning och finansiering finnas med i strategin. Det måste vara något helt annat än det här, anser han.
Miljöminister Andreas Carlgren söker stöd från andra miljöministrar inom EU för Östersjöstrategin. Men förankringen går trögt.
- Jag tror vi kommer behöva arbeta in till målsnöret för att vi ska lyckas, säger han i en bil från flygplatsen på väg till den franske miljöministern för att bland annat prata om Östersjön.
- Det finns en oro att konkurrera om pengar för åtgärder i Medelhavet. Vi gör klart att vi vill samla ihop pengar som tillgängliga, men inte konkurrera. Till exempel finns det pengar i strukturfonderna som inte används. Dessutom får det inte verka som att vi som EU-ordförande i första hand sysslar med en egen angelägenhet.
Är det inte vad ni gör?
- Jo, men vi använder det som exempel som kan gagna andra regioner också. Går det att göra i Östersjön så kan det göras på andra håll också. Det finns akuta miljöproblem i andra regioner i EU, säger Andreas Carlgren.
Men frågan är om miljöministerns ansträngningar leder till någon uppmärksamhet.
Är Östersjöstrategin angelägen för andra länder? SvD frågade Katinka Barysch, på tankesmedjan Centre for European Reform i London:
- För att vara ärlig, få personer utanför regionen har ens hört talas om Östersjöstrategin. Och med tanke på att arbete och ekonomi är högsta prioritet för närvarande, är det troligen få som bryr sig.
