När politiker och tjänstemän från 27 länder möts behövs tolkar. Vid EU-kommissionen i Bryssel finns över 500 anställda tolkar. Svenskan Ulrika Bley är en av dem. Hon har fyra arbetsspråk: engelska, spanska, portugisiska och italienska.

– Sedan pratar jag franska eftersom jag har bott 13 år i Bryssel. Men det är inte ett av mina tolkspråk.

Under sina år som tolk har hon arbetat vid mängder av EU-möten på olika nivåer och översatt talare av olika karaktär. De hon tycker är roligast att tolka är de som talar fritt utan manus.

– Britterna är oftast bra talare och läser inte innantill, konstaterar hon.

Självklart är grundförutsättningen för att tolka att man behärskar språket, men man måste också läsa in vad sakfrågorna som mötet handlar om.

– Alla tolkar läser på dagordningar och till exempel vilka prioriteringar ordförandeskapet gör. Det gör man oavsett vem som har ordförandeskapet.

Samtidigt säger hon att hon har speciella förväntningar på det svenska ordförandeskapet.

– Jag känner väldigt stark för det här ordförandeskapet eftersom Sverige är mitt hemland.

Ulrika Bley var med även 2001. Då fick hon erfarenheter som hon bär med sig den här gången.

– Jag har nytta av att veta att allting inte går att förbereda. Även om det svenska ordförandeskapet är välplanerat kommer det bli förändringar i sista minuten. En lärdom jag tar med mig är att man måste vara snabb och kunna fatta nya beslut.

Hennes fasa är att mikrofoner och annan teknik som tolkarna använder ska bryta samman. På frågan hur ofta det sker svarar hon snabbt:

–Aldrig.