Vad är egentligen telekompaketet?
Under flera år har EU arbetat med frågor som rör telekommarknaden. Det handlar om allt från ökad konkurrens till konsumenträttigheter. Sammanlagt fem direktiv om så vitt skilda saker som radiospektrum till utbyggnad av nya fibernät finns med i paketet.
Men diskussionerna handlar också om vilka rättigheter internetanvändare ska ha. Parlamentet har tidigare sagt ja till ett förslag som ska göra att ingen kan stängas av från internet utan rättslig prövning.
Det har dock ministerrådet länge sagt nej till, men i en kompromiss som nåddes förra veckan med parlamentets största partigrupper gick man med på skrivningar om just detta.
Skrivningarna i kompromissförslaget säger dock inget om när den rättsliga prövningen ska ske – och det har krikerna reagerat på. Ett ändringsförslag – känt som 138:an – kräver att den rättsliga prövningen sker innan någon stängs av från internet.
Vad hände i parlamentet idag?
Dramatiken blev stor i parlamentet när telekompaketet var uppe till omröstning. Först ut var det så kallade Harbour-betänkandet. Den delen handlar bland annat om vilka rättigheter användarna ska ha.
Ett ändringsförslag – 166:an, eller idag omdöpt till 62:an – krävde dock att internetanvändares grundläggande rättigheter, som rätten till personlig integritet och till ett korrekt rättsförfarande, garanteras. Det här förslaget röstades dock ner, och parlamentet gick på kompromissförslaget.
Därmed trodde de flesta att frågan var avgjord. Men i nästa del av paketet, det så kallade Trautman-betänkandet, fick den gröna gruppen igenom att ändringsförslagen skulle upp till omröstning innan kompromissförslaget.
Det innebar att ändringsförslag 138 om att det alltid ska krävas rättslig prövning innan någon stängs av från internet kom upp till omröstning innan kompromissens förslag att detta kan ske när som helst. Parlamentet, med den gröna gruppen, den liberala gruppen och vänstergruppen i spetsen, valde att rösta för 138:an. Därmed föll också kompromissförslaget.
En arg Catherine Trautman, som tagit fram betänkandet, konstaterade att det innebär att denna del skickas till förlikning mellan ministerrådet och parlamentet. Därmed godkändes aldrig hela telekompaketet idag.
Vad händer nu?
Vid en förlikning kommer frågan att hamna på Sveriges bord, eftersom Sverige nästa halvår är ordförandeland i ministerrådet. Näringsdepartementet talar nu om förhandlingar under sex till åtta veckor.
Utgången är dock oklar – ministerrådet har tidigare inte velat ha 138:an och om de fortsätter säga nej kan hela telekompaketet falla. Därmed skulle dagens regler fortsätta att gälla – och frågan om avstägning av internet förbli oreglerad.
Det är också något som förespråkarna av 138:an idag uttryckt oro för. Om ministerrådet helt vägrar gå med på 138:an eller om hela telekompaketet faller finns inte ens det skydd som stod i kompromissförslaget i framtiden.
Dessutom finns en oro för att de delar av telekompaketet som handlar om ökat konsumentskydd, att se till att konkurrensen på telekommarknaden stärks och att priserna sjunker, aldrig heller blir verklighet.
