Debatten om EU:s telekompaket har som SvD.se tidigare skrivit till stor del handlat om möjligheten att stänga av personer som fildelar olagligt material och om yttrandefrihet och grundläggande rättigheter på nätet.

Dessutom har kritiker ansett att telekompaketet öppnar upp för ett reglerat internet som i framtiden kommer likna kabeltv, där operatörer kan stycka upp nätet och göra så att deras kunder enbart kan surfa in på vissa sajter som operatören har avtal med.

Men den här bilden av telekompaketet stämmer inte. Det anser näringsdepartementet och infrastrukturminister Åsa Torstensson (C), som idag anordnade ett seminarium för att räta ut några av frågetecknen kring paketet.

Enligt departementet har debatten hamnat fel – några förslag om att stänga av internetanvändare finns inte i något av direktiven och inte heller finns några skrivningar om att reglera internet.

– Telekompaketet har framställts som något annat än vad det är, säger Åsa Torstensson (C).

Departementssekreteraren Kristian Viidas fyller i:

– Det är klart och tydligt att det inte finns några förslag i telekompaketet om att stänga av internetanvändare. Det har aldrig heller funnits.

Enligt näringsdepartementet, som förhandlat för den svenska regeringen i ministerrådet, finns det heller inget i förslagen som skulle göra att internet blir som kabeltv. Tvärtom – operatörer kan redan idag begränsa vilka sajter kunderna kan surfa in på och enligt Kristian Viidas innebär telekompaketet ett steg bort från den möjligheten.

– I telekompaketet finns två förslag som istället pekar på ett öppnare internet, alltså bort från kabeltv. Om begränsningar införs, vilket man redan kan idag, måste kunden i framtiden informeras. Dessutom ska tillsynsmyndigheterna aktivt arbeta för att konsumenter ska kunna komma åt den information som finns, säger Viidas.

I stället lyfte näringsdepartementet fram att telekompaketet stärker både konsumenternas skydd och samtidigt ökar konkurrensen inom telekomområdet.

I framtiden ska konsumenter informeras om vad de kan förvänta sig av den tjänst de köper, prisinformation om vad det kostar att skicka ett sms eller mms ska vara tydlig och om avtal ändras ska kunden ha rätt att säga upp det.

Dessutom ska det bli lättare att föra över ett telefonnummer till en ny operatör – något som enligt departementet fungerar smärtfritt i Sverige idag men kan krångla i andra EU-länder. Kunder ska också kunna kräva av sitt operatör att denna informerar om de erbjuder billigare abonnemang än det kunden har.

Telekompaketet gör vidare att det blir förbjudet att skicka sms-reklam och e-postreklam utan samtycke och att internetanvändare i framtiden måste godkänna att internetsajter lägger så kallade cookies på ens dator.

Samtidigt införs larmnumret 116 000 i hela EU, där man kan larma om försvunna barn.

Men telekompaketet innehåller inte enbart skrivningar om konsumenters rättigheter. Viktiga delar är också vem som i framtiden ska betala för investeringar i nya fibernät och hur mycket ersättning en nätägare kan få från andra operatörer som vill använda nätet. Den frågan kommer i Sverige att avgöras av Post- och telestyrelsen.

EU vill också öppna upp för konkurrens och motverka monopolsituationer inom telekomsektorn – medlemsländernas regleringsmyndigheter ska kunna tvinga företag som är allt för dominanta på marknaden att öppna upp sina nät för konkurrenter samtidigt som också EU-kommissionen kommer att få utökade möjligheter att agera.

Samtidigt införs en ny EU-myndighet – BEREC – som ska underlätta kommissionens arbete med telekomfrågor.