Foto: ILL: ANDERS NEDERHOED
En knapp månad efter valet till EU-parlamentet tar Sverige över ordförandeskapet i EU efter Tjeckien. Då blir det statsminister Fredrik Reinfeldts uppgift att lotsa unionsskutan förbi hinder och problem. Det kan bli svårnavigerat och kommer att kräva ett fast grepp runt rorkulten.
Innan Sverige tar över ska medborgarna i EU:s 27 medlemsländer rösta om sammansättningen av det nya EU-parlamentet. När väljarna har sagt sitt ska parlamentet formeras och börja arbeta. Det sker hösten 2009. Processen med att få parlamentet på plats gör att Sverige som ordförandeland får kort tid på sig att driva fram lagstiftning på EU-nivå, eftersom parlamentsledamöterna ska säga sitt om lagarna.
Förberedelserna för det svenska ordförandeskapet pågår för fullt. Möten planeras och organiseras. Så kallade informella ministerrådsmöten ska hållas på sju orter. Det första äger rum i Jönköping den 6–7 juli. Förutom de obligatoriska mötena och de svenska ordförandeskapets prioriterade områdena – exempelvis Östersjön, klimat , miljö och energi –finns en rad andra frågor som måste hanteras:
1. Ekonomin
Den största och svåraste frågan att hantera för hela unionen 2009 blir förmodligen finanskrisen och lågkonjunkturen. I kristider har EU-ländernas regeringar en tendens att vända blicken mot det egna landets problem. Det kan alltså bli svårare att hitta lösningar som alla medlemsländerna accepterar.
- Men kriser innebär också tillfälle att visa ledarskap. Det franska ordförandeskapet i allmänhet och president Sarkozy i synnerhet har gillat den möjligheten. Jag vet inte om samma sak kommer att gälla för Sverige, säger Sebastian Kurpas, forskare vid Centre for European Studies i Bryssel.
2. Lissabonfördragets framtid
Osäkerheten om vad som ska hända med fördraget lär bestå fram till någon gång i höst då det planeras att Irlands väljare än en gång ska folkomrösta om det.
- Vi kommer att ha en tid av institutionell ovisshet, konstaterar Sebastian Kurpas.
Irlands väljare förkastade fördraget i en folkomröstning i juni i år. Enligt irländska regeringens analys var frågan om antalet kommissionärer en av de viktigaste orsakerna till att landets väljare röstade nej. Lissabonfördraget säger att kommissionärerna ska bli färre 2014, alltså inte som nu en per land. Men ledarna för EU-länderna kan ändra den bestämmelsen om alla är överens.
På toppmötet i december gav därför stats- och regeringscheferna ett löfte om att behålla principen om en kommissionär per land om fördraget träder i kraft. Tanken är att löftet ska få de irländska väljarna att ändra inställning. Nyckeln till Lissabonfördragets framtid ligger alltså hos Irlands väljare.
Om irländarna röstar nej ännu en gång innebär det att Nicefördragets regler gäller. Enligt dem ska det också bli färre kommissionärer när EU har 27 medlemsländer, men reduceringen ska i så fall ske omgående.
3. Ny kommission
Enligt reglerna ska en ny kommission utses i höst eftersom kommissionens mandatperiod följer parlamentets. Normalt sker det tidigt i november.
- Men det finns tankar på att förlänga den nuvarande kommissionens mandat till slutet av 2009 för att invänta den irländska folkomröstningen, säger Katinka Barysch, vid Centre for European Reform i London.
Den svenska regeringen ska utse en kommissionär efter Margot Wallström. EU-minister Cecilia Malmström (fp) har redan sagt att den nya kommissionären ska hämtas från det borgerliga lägret. En av personerna det spekuleras om är utrikesminister Carl Bildt.
Kommissionen och dess ordförande måste godkännas av det nyvalda parlamentet. Ordförande i kommissionen blir, enligt Sebastian Kurpas, troligen den nuvarande José Manuel Barrosso.
- Han har sagt att han vill fortsätta en andra period. Men blir det en center-vänster majoritet i parlamentet får man förmodligen överväga andra namn, säger Sebastian Kurpas.
4. Energi- och klimatpolitiken
Som ordförandeland blir det Sverige och statsminister Fredrik Reinfeldts uppgift att försvara och driva EU:s linje i förhandlingarna med övriga världen på klimatmötet i Köpenhamn i december. En av nycklarna till framgång är att få med sig USA och den nyvalde presidenten Barack Obama. Då blir det lättare för till exempel Kina, Indien och Brasilien att acceptera utsläppsminskningar av växthusgaser.
- Om den globala recessionen inte tar all uppmärksamhet så kan Sverige göra andra prioriteringar. Självklart kommer då klimatförändringen att bli en, och om oljepriset går upp kanske energi blir en annan, säger Katinka Barysch
5. Oförutsedda händelser
Det inträffar alltid något oplanerat. Frankrike fick ta hand om kriget mellan Ryssland och Georgien. Det ingick givetvis inte i president Nicolas Sarkozysplanering för det franska ordförandeskapet. Ovanpå detta inföll den akuta finanskrisen med ett kreditsystem som gick i stå och en djup lågkonjunktur på väg.
- Man måste alltid ha kapacitet för att ta hand om oplanerade händelser, säger Sebastian Kurpas.
- Om finanskrisen och lågkonjunkturen dämpas under 2009 kan Sverige under hösten flytta fokus från ekonomi till andra områden, menar Katinka Barysch.
Sverige har, jämfört med andra länder av samma storlek, en tradition av att vara mycket aktivt i utrikespolitiska frågor, säger hon och nämner EU:s relationer till USA som något som skulle kunna klättra uppåt på agendan. Det kan till exempel handla om EU-ländernas roll i Afghanistan och Irak.
- Europas förväntningar på Obama är stora, men Obamas förväntningar på Europa är också stora, konstaterar Katinka Barysch.
Sebastian Kurpas tror inte att särskilt stora förändringar kommer att ske under det svenska ordförandeskapet.
- Kan Sverige ge unionen stabilitet i en instabil tid är det bra nog.
