Ett nytt EU-parlament väljs var femte år och i juni nästa år ska väljarna rösta fram vilka 20 politiker som sitta på de svenska platserna i parlamentet. Förra gången stod 19 mandat på spel men ­sedan dess har fördelningen av platser ändrats i och med utvidgningen av EU.

Av de 1079 personer som mellan 26 maj och 4 juni, alltså före den irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget, fått frågan vilket parti de skulle rösta på om det vore EU-val idag har bara drygt 55 procent kunnat ge ett klart svar. Av dem har socialdemokraterna fått överlägset flest röster med 41,9 procent och sedan moderaterna med 23,2 procent. Som tredje största parti kommer miljöpartiet med över tio procent, vilket är högre än vad de brukar få i de vanliga väljarbarometrarna till riksdagsvalet och dessutom klart högre än i det senaste EU-valet 2004.

–Det är anmärkningsvärt. ­Intervjuerna gjordes just när de gröna hade sin interna debatt om att släppa på utträdeskravet ur EU och det är möjligt att den uppmärksamheten och det vägvalet man gjorde förklarar uppgången, säger Rutger Lindahl, professor i statsvetenskap och chef för ­centrum för Europaforskning på ­Göteborgs universitet.

Junilistan, sverigedemokraterna och kristdemokraterna får betydligt lägre utslag i opinionen än väntat. Men så är det också ett helt år till EU-valet.

–Även här handlar det nog om att många har riksdagsglasögonen på sig, men kristdemokraternas låga siffra är lite oväntad. Man har försökt locka tidigare parti­ledaren Alf Svensson att ställa upp som röstmagnet i EU-valet, men det gick inte. Frågan är om Anders Wijkman klarar den uppgiften, för kd behöver nog komma upp några procent till för att få ett mandat, säger Rutger Lindahl.

Men den största utmaningen för svenska politiker blir nu att ­under ett års tid få fart på intresset för EU-frågorna. Dagens SvD/Sifo-barometer visar att 44 procent av väljarna inte kan ange vilket parti de tänker rösta på.

–Det innebär en stark kritik och signal till svenska partier. De har inte lyckats förklara vad EU handlar om, att få människor att tycka att det är viktigt, att det spelar roll vem man röstar på, ­säger Rutger Lindahl.

Valdeltagandet 2004 var lågt och stannade på 37,85 procent. Som ett tillägg till dagens väljarbarometer ställs också frågan om ”hur troligt det är att du kommer att rösta i nästa års EU-parlamentsval?” Bara 38 procent svarar att det är mycket troligt.

–I grunden är det ju en väldigt låg siffra, men ser man det positivt är siffran högre än var valdeltagandet var i förra valet. Och då har partierna ändå ett år på sig och en valrörelse att arbeta upp opinionen, säger Rutger Lindahl.

Men han pekar ut ytterligare två skäl till varför han tror att valdeltagandet ökar 2009.

De handlar om att Sverige blivit mer positivt till EU-medlemskapet och antingen accepterar det eller till och med tycker att det är bra.

–Men framför allt blir Sverige ordförandeland nästa höst och det kommer märkas redan i vår och ge en stark skjuts för EU-­frågorna, säger Rutger Lindahl.