När SvD träffar Fredrik Reinfeldt på Rosenbad så är det fortfarande några soliga sommardagar kvar innan Sverige för andra gången tar över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Den 1 juli är dagen då det internationella rampljuset riktas hitåt - för vad statsministern själv anser vara det svåraste ordförandeskapet på många år.

Införandet av Lissabonfördraget haltar. Det råder global finanskris och många ställer sig frågan hur EU ska agera om situationen i Iran förvärras. Som grädde på moset ska världens länder i december försöka förhandla fram ett nytt Kyotoavtal på FN:s klimatkonferens i Köpenhamn. Som Sveriges statsminister är det Fredrik Reinfeldt som står mitt i detta politiska virrvarr.

Men det är ändå en förväntansfull regeringschef som slår sig ner för att prata med SvD i ett ljust rum på Rosenbad. Fredrik Reinfeldt har precis avverkat en intervju med den franska tidningen Le Monde. Det var långt ifrån sista gången han kommer få träffa utländska representanter. Inom det närmaste halvåret kommer han leda möten med EU:s stats- och regeringschefer.

Taktiken har han redan klar.

– Ska man klara av att leda de här mötena måste du vara strukturerad och gärna ha lite humor. Inom EU är vi väldigt många medlemsländer, 27 stycken. Det märks, kan jag säga. Alla är folkvalda, alla har sitt mandat och alla har nationell media som väntar utanför och undrar: vad har ni gjort för era väljare i dag? Det nationella perspektivet ska balanseras av ett ordförandeskap som ser vad som är gemensamt. Det är en väldig balansakt.

Det blir många långa sittningar. Har du tränat fysiskt för att klara av ordförandeskapet?

– Sedan några år tillbaka löptränar jag och styrketränar kontinuerligt. Jag tror att uthållighet bygger på att du är i god kondition. Och uthållighet är en viktig faktor i den globala politiken.

Flåset kan komma väl till pass när unionens praktiska problem ska lösas så att de akuta frågorna - klimatet, ekonomin och unionens utvidgning - under hösten ska kunna hanteras på bästa sätt.

Till att börja med råder det oklarhet kring om EU:s nya fördrag ska införas under det svenska ordförandeskapet eller inte. Haken är att irländarna måste rösta ja till Lissabonfördraget - något de inte gjorde förra gången. Men nu har landet fått ett antal garantier - bland annat gällande abortlagstiftningen - som Reinfeldt och hans kollegor hoppas ska få dem att ändra sig.

Ett annat problem handlar om EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Han har fortfarande inte godkänts av EU-parlamentet för ännu en mandatperiod. Enligt Reinfeldt är det viktigt att detta sker snabbt.

– Annars blir vår signal till övriga världen att Europa inte har tid med de viktiga frågorna - för vi för en namndiskussion kring en person. Det tycker inte jag är rätt signal.

Vad händer om ni inte kommer överens?

– Det är en risk för alla att vi förlorar kraft, och riskerar andra viktiga värden. Jag vill att vi gemensamt ska se till vad som är bäst för Europa. Det som möjliggör för ett starkt europeiskt agerande kring klimatfrågan, kring finanskrisen och hur vi lägger grunden för att nå framgång med att få igenom Lissabonfördraget.

Förutom de institutionella problemen så väntar flera stora uppgifter under Sveriges ordförandeskap.

I december kommer det som Fredrik Reinfeldt ser som en av sina absoluta viktigaste uppgifter - att leda EU:s delegation till FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.

Där ska världens ledare försöka enas kring de globala klimatproblemen. Målet för EU är ett nytt Kyoto-avtal, denna gång med alla viktiga aktörer med på båten.

– Det som talar för det är att det finns ett förhandlingsmaskineri som har jobbat över lång tid, som har byggt upp politisk energi och förväntan på att det är nu svaret ska komma. Vad som också är bra är den seriösa utgångspunkten i att följa den internationella klimatpanel, som jobbat med faktabiten. Där slås fast att uppvärmningen snarare går fortare än vi tidigare trott. Klimatproblemet är på riktigt, det finns anledning att signalera ökade problem. Men samtidigt är det fortsatt så att världen saknar riktiga svar på hur vi ska lösa frågan.

Men statsministern ser med oro på utvecklingen och vill tona ner förväntningarna om en överenskommelse om utsläppen. Han menar att klimatfrågan var hetare innan finanskrisen slog till.

– Det förra svaret världen gav var Kyotoavtalet som var mycket viktigt för sin tid. Men det handlade om en koalition av villiga stater, de som ville se problemet och göra något åt det. Men tillsammans täckte de bara 30 procent av de globala utsläppen. Problemet är att våra uppdaterade kunskaper visar att utsläppen har spritts över världen. Helt plötsligt måste vi gå till länder som Kina och Indien och säga att de också måste göra något åt sina utsläpp.

Det svar som ges menar Fredrik Reinfeldt visar på själva grundproblemet. Varför ska vi göra något om inte USA, landet med högst utsläpp i världen, gör det?

– USA har gjort alldeles för lite alldeles för länge. Men nu finns det en ny administration på plats som signalerar en annan attityd. Länken mellan USA och Kina är helt avgörande. De står tillsammans snart för hälften av världens utsläpp och de måste hitta varandra i åtaganden som lägger grund för att båda agerar.

Trots att hösten är fylld av problem att lösa för statsministern - så kan det finnas lön för mödan

2001 innebar ordförandeskapet ett lyft för Göran Persson. Vad tror du en lyckad höst skulle innebära för dig?

– Jag har varit statsminister i tre år och nu börjar folk förstå vad det innebär att ha mig och denna regering vid makten. Men jag tror det här blir en prövningstid, håller han måttet även för denna utmaning?

Slutligen, vad ser du fram emot mest under ordförandeskapet?

– Det finns några månader här då jag i princip kommer vara helt uppslukad av världspolitiken, de globala klimatprocesserna och toppmöten. Det kommer förmodligen vara unikt i mitt politiska liv att få uppleva detta. Det är unikt att någon svensk kan påstå sig att ha varit med om detta.