Ett EU utan en ny kommission, utan en ny ”konstitution” och med en stor andel helt nya EU-parlamentariker. Så kan den union se ut som Sverige ska leda under hösten 2009.

- Ärligt talat kommer det att bli ganska kaosartat, förklarar EU-parlamentarikern Carl Schlyter (mp) efter sin uppräkning.

Men han och en majoritet av de nuvarande svenska EU-parlamentarikerna menar att den svenska regeringen ändå måste klara av att prioritera klimatfrågan.

Den 30 november samlas världens klimatförhandlare i Köpenhamn för att förhandla fram uppföljaren till Kyotoavtalet. Danskarna är formellt värdar för FN-mötet, men Sverige med statsminister Fredrik Reinfeldt (m) och miljöminister Andreas Carlgren (c) i spetsen blir EU:s frontfigurer.

- Den främsta prioriteringen är att som ledare för EU:s delegation ro hem en bra global klimatuppgörelse, menar socialdemokraten Göran Färm.

Kristdemokraten Anders Wijkman vill se en ”stark och innovativ” ledning inför klimatmötet. Carl Schlyter anser att fokus måste ligga på en ”omprioritering av de ekonomiska målen”.

- Den inre marknadens beroende av ständigt ökande transporter och ständigt ökad andel vägtransporter måste brytas till förmån för hållbar ekonomi.

Flera av parlamentarikerna vill också att regeringen tar initiativ till att utvidga EU. Under det förra svenska ordförandeskapet 2001 var den frågan central. På toppmötet i Göteborg enades EU-ledarna om en tidtabell för EU:s utvidgning med tio nya länder.

Åtta år senare är det Kroatien som står närmast på tur. Men grannlandet Slovenien försöker fördröja processen på grund av en gränstvist.

- Den fortsatta processen med Turkiet kommer att möta avgörande utmaningar under 2009, liksom slutfasen av förhandlingarna med Kroatien, bedömer moderaten Gunnar Hökmark.

Han har förhoppningar om att den svenska regeringen också ska få lägga krut på ett av våra grannländer.

- Kanske får vi också möjlighet att dra igång förhandlingar med Island?

Några av parlamentarikerna menar att regeringen också bör gå i bräschen för en klassisk svensk profilfråga: jämställdheten.

- Regeringen bör under ordförandeskapet utnyttja sitt rykte om jämställdhet och anordna en jämställdhetsministerkonferens. Man bör framförallt prata om prostitution och människohandel och driva den svenska sexköpslagen, förklarar Maria Robsahm, tidigare Carlshamre.

Hon är numera feministiskt initiativs ledamot i parlamentet efter att ha lämnat folkpartiet. Maria Robsahm har dåliga erfarenheter av jämställdhetsarbetet efter sina år i EU.

- Problemet med parlamentet är att det består till 70 procent av män och till 50 procent av religiösa och konservativa ledamöter. Det är därför oerhört svårt att driva frågor med utgångspunkt i kvinnors liv och erfarenheter.