Vad är datalagringsdirektivet?
Enligt direktivet, som Sverige måste införa enligt EU:s bestämmelser, ska tele- och internetoperatörer spara och lagra information om användarnas telefonsamtal och internetuppkopplingar. Det handlar om allt från vem som ringt vem till hur länge någon varit uppkopplad på nätet. Andra uppgifter som ska sparas är bland annat vem som sms:at eller skickat e-post till vem. Enligt direktivet ska uppgifterna sparas mellan ett halvår och två år och användas i bekämpningen av grov brottslighet och terrorism.
Varför har Sverige inte infört datalagringsdirektivet?
Initiativtagare till direktivet var dåvarande svenske justitieministern Thomas Bodström (S). Han har i SvD tidigare berättat hur nära det vara att det aldrig blev något direktiv och hur han personligen fick övertyga den brittiska justitieministern att stödja förslaget.
Men redan från början var de borgerliga partierna motståndare mot direktivet. Anklagelser har riktats mot att det skapar ett övervakningssamhälle och kränker den personliga integriteten hos medborgarna. Trots det måste regeringen införa direktivet om man inte vill gå emot EU:s regelverk. Men på grund av motståndet har införandet dröjt.
Först kom regeringspartierna inte överens om hur länge uppgifterna ska sparas. Moderaterna förespråkade ett år, övriga allianspartier ville ha minsta möjliga lagring och krävde sex månader.
Därefter ändrade sig Moderaterna, men då stod striden istället om vem som ska betala för lagringen. Teleoperatörerna själva anser att lagen blir allt för kostsam och kommer att drabba framförallt mindre operatörer. Den åsikten har fått gehör i Näringsdepartementet, som har velat att staten står för kostnaderna. Det har dock Justitiedepartementet enligt uppgifter till SvD.se sagt nej till.
Idag hänvisar Beatrice Asks pressekreterare Martin Valfridsson till en annan förklaring till att direktivet inte införts. Just nu pågår nämligen arbetet med den så kallade polismetodutredningens delbetänkande som kom förra året. Utredningen handlar om vilka metoder som polisen ska få använda och tar bland annat upp just tillgången till uppgifter från operatörerna. Enligt justitiedepartementet har polismetodutredningen och datalagringsdirektivet beröringspunkter och därför har man valt att inte införa direktivet så länge arbetet med polismetodsutredningen pågår.
Vad händer nu?
Enligt Justitiedepartementet väntas ingen lagrådsremiss före sommaren. I praktiken gör det att det inte blir något lagförslag innan höstens val. För regeringen innebär det att man i valrörelsen kan peka på att man fördröjt ett integritetskränkande förslag som Socialdemokraterna står bakom.
Samtidigt blir det Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström – tidigare EU-minister i den borgerliga regerigen – som får frågan på sitt bord i kommissionen. Det är hon som ska se till att hennes tidigare regeringskamrater inför direktivet. Men i utfrågningen av Malmström i Europa-parlamentet för några veckor sedan öppnade hon upp för en revidering av direktivet. Det arbetat väntas påbörjas under året, och därmed är det svår att veta vad som händer med datalagringen. Klart är dock att Sverige enligt gällande bestämmelser måste införa direktivet, och beskedet från Justitiedepartementet idag är att så också ska ske – men att det dröjer ytterligare en tid.
