Enligt miljöminister Andreas Carlgren var mötet mycket framgångsrikt – ett inte helt överraskande påstående.

Hans mål har varit att kunna signalera att EU sätter press på omvärlden. Och han fick ett tydligt budskap att gå ut med när mötet avslutades:

• EU står fast vid att minska de gemensamma utsläppen av klimatgaser med 30 procent, förutsatt att andra länder också gör tillräckliga åtgärder. Det gäller såväl andra industriländer som USA, Japan och Australien som de växande u-landsekonomierna Kina, Indien och några till.

• EU kommer att presentera hur mycket pengar man lägger upp till klimatavtalet för att finansiera utvecklingsländernas möjligheter att hantera klimathotet. Men först måste de snabbt växande ekonomier, framför allt Kina men även andra, visa att de tänker göra tillräckligt stora åtgärder för att minska sina utsläpp.

Det är inte ett hot, menar Andreas Carlgren, utan då vet vi att vi betalar för tillräckligt stora utsläppsminskningar.

Nu vill ordförande Carlgren agera med det mandat som han säger att han har fått från de andra EU-länderna. Han vill att de andra nyckelländerna visar sina kort i god tid före Köpenhamnsmötet i december och berättar hur stora utsläppsminskningar de är beredda att göra.

Och det är han som avgör för EU:s räkning om de är tillräckliga.

Det är 134 dagar kvar till klimatmötet i Köpenhamn när världens länder ska enas om nytt avtal för att minska utsläppen av växthusgaser.

En av Andreas Carlgrens ambitioner med Åremötet var att mobilisera miljöministrarna att driva klimatfrågan i sina egna regeringar.

Hur det går med den saken står klart först under en EU-supervecka i oktober. Då möts först finansministrarna, sedan miljöministrarna och till sist stats- och regeringscheferna.

Då kommer EU:s slutliga position inför Köpenhamnsmötet att läggas fast och det är först då det blir klart om mötet i Åre blev den framgång som miljöminister Carlgren påstår.