När justitieministrarna från EU:s medlemsländer i går måndag träffades i Luxemburg var en av punkterna på agendan kampen mot barnpornografi och sexuellt utnyttjande av barn.
Redan i slutet av mars lade EU-kommissionen fram en rad förslag om hur medlemsländerna ska trappa upp arbetet mot personer som utnyttjar barn i sexuellt syfte. Frågan har nu hamnat på medlemsländernas bord och en första genomgång av förslagen gjordes under mötet i Luxemburg.
I utkastet till ett nytt rambeslut föreslås bland annat hårdare straff, ökat samarbete och större polisbefogenheter. Maximistraffet för personer som utnyttjar barn sexuellt ska ligga på mellan sex och tolv år. Samma maximistraff ska också gälla för personer som sprider barnpornografi eller utnyttjar barn för prostitution.
Dessutom vill kommissionen att personer som begått barnpornografibrott eller sexbrott mot barn ska förbjudas att ta jobb som innebär regelbunden kontakt med minderåriga.
I Sverige måste personer som söker jobb på bland annat förskolor och skolor redan nu visa upp ett utdrag ur brottsregistret, och enligt kommissionens förslag ska förbudet gälla oavsett i vilket EU-land personen söker jobb.
Ytterligare ett förslag är att så kallad grooming – att vuxna tar kontakt med barn i sexuellt syfte – ska ha ett maximistraff på mellan sex och tolv års fängelse om kontakten leder till en verklig träff.
Den svenska regeringen lade tidigare i år fram ett liknande förslag som ska göra grooming olagligt, men hamnade på en betydligt lägre straffnivå.
Samtidigt finns det punkter i utkastet som kommer att skapa diskussioner mellan medlemsländerna. En av de mer kontroversiella förslagen rör statlig blockering av sajter på internet som sprider barnpornografi.
”Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att göra det möjligt för de behöriga rättsliga myndigheterna eller polismyndigheterna att beordra eller på motsvarande sätt uppnå att tillträdet för internetanvändare till internetsidor som innehåller eller sprider barnpornografi spärras, under förutsättning att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas”, skriver kommissionen.
I Sverige finns idag ett frivilligt system där vissa internetoperatörer gör det omöjligt för användarna att surfa in på barnporrsajter som polisen satt upp på en svart lista. Men några tvingande regler finns inte, och svenska myndigheter kan idag inte beordra internetoperatörer att spärra tillgången till sajterna.
Att frågan lär orsaka diskussioner mellan medlemsländerna bekräftas av justitiedepartementet. Den svenska regeringen har ännu inte satt ner foten i frågan, men det troliga är att man kommer att driva linjen att blockeringen även i fortsättningen ska ske på frivillig basis.
– Rambeslutet innehåller förslag som idag inte finns i svensk rätt, och vi får nu sätta oss ner och analysera det. Men vi är bara i början av processen och några beslut har inte tagits, säger Martin Valfridsson, pressekreterare hos justitieminister Beatrice Ask, till SvD.se.
