I den djupa ekonomiska krisen har Anders Borg (M) etablerat sig som talesman för försiktighet med stora skattestimulanser. Han har varnat för att alltför stora stimulanser just nu kan ge mycket stora budgetunderskott och därmed kraftigt stigande statsskulder i EU-länderna. Det kan skapa allvarliga problem under lång tid, menar han.

Anders Borg motsätter sig inte skattestimulanser av efterfrågan för att mildra effekten av krisen. Han menar dock att EU-länderna redan nu ska förbereda sig för att starta budgetsanering, så snart den akuta krisen är över.

I ett anförande i Berlin utvecklade han nyligen sina tankar, som torde kunna läsas som en sorts programförklaring inför det svenska ordförandeskapet.

Det mer långsiktiga perspektivet måste finnas med redan idag när EU-länderna beslutar om de kortsiktiga stimulanserna. ”Smiter” regeringarna från detta kommer många EU-länder att gå in i nästa lågkonjunktur med ännu sämre offentliga finanser än inför den pågående krisen. Om man därtill lägger problemen med den åldrande befolkningen blir utsikterna ännu mörkare, varnar han.

På EU-nivån finns gemensamt beslutade regler som ska säkra budgetdisciplin. I den så kallade stabilitetspakten har regeringarna lovat varandra att verka för budgetbalans över tiden och att aldrig ha budgetunderskott som är större än 3 procent av BNP eller statsskulder större än 60 procent av BNP.

Stabilitetspakten har inte fungerat bra, anser Anders Borg.

Enligt EU-kommissionen kommer 16 EU-länder nästa år att bryta mot paktens budgetkrav och den genomsnittliga statsskulden stiga till 71 procent av BNP.

Under sitt ordförandeskap väntas Anders Borg driva på för att EU- länderna tillsammans återskapar respekten för de regler man kommit överens om.

Men det är inte tillräckligt, hävdar finansministern. Det krävs också åtgärder hemma i EU-länderna. Varje land bör skapa ett eget budgetpolitiskt ramverk för disciplin och uthållighet. Reglerna ska vara enkla att förstå och övervaka, men tillräckligt flexibla för att hantera både goda och dåliga tider.

I sitt anförande i Berlin tog Anders Borg Sveriges budgetpolitiska regler som ett exempel.

Sveriges offentliga finanser var i många år, fram till mitten av 1990- talet, ett skräckexempel, med tvåsiffriga budgetunderskott och kraftigt växande statsskuld. Det var uppenbart att något måste göras.

Med bred politisk uppslutning enades regering och riksdag om ett budgetpolitiskt ramverk som lade fast några få men tydliga mål:

•Ett överskottsmål för budgeten på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.

•Ett flerårigt statligt utgiftstak beslutat av riksdagen.

•Krav på årlig budgetbalans i kommunerna.

Anders Borg har dessutom lagt till en egen kontrollmekanism:

•Ett oberoende finanspolitiskt råd, som årligen kontrollerar att målen upprätthålls.

Finansministern menar att de svenska reglerna är mycket strängare än EU:s stabilitetspakt och att Sverige har goda erfarenheter av detta ramverk. Eftersom det har ”tvingat” regering och riksdag att spara i ladorna under de goda tiderna har Sverige i den nuvarande krisen större manöverutrymme än många andra EU-länder.

Anders Borg säger sig vara övertygad om att bättre nationella budgetprinciper i EU-länderna är ett måste för att säkra uthålliga offentliga finanser i hela unionen.

För Sveriges del har de egna budgetreglerna underlättat för regering och riksdag att följa de gemensamma EU-reglerna, till exempel stabilitetspakten. Så skulle det kunna bli för flera länder, menar Anders Borg.